GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Sofia Nerbrand: Låt de briljanta få belöning

De ambitiösa och talangfulla ska hyllas, inte gömmas undan.
Sofia NerbrandSkicka e-post
Ledare • Publicerad 16 juni 2022 • Uppdaterad 17 juni 2022
Sofia Nerbrand
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Ystads Allehanda politiska etikett är liberal.
Flicka vid tangenterna. Arkivbild.
Flicka vid tangenterna. Arkivbild.Foto: HASSE HOLMBERG

Flickebarnet kunde få de vackra tonerna att flöda ur pianot. Hon hade bemästrat instrumentet på eget bevåg genom att öva hemma. En timme före och en timme efter middagen, varje kväll.

Hennes musiklärare i skolan uppmärksammade hennes förmåga och flit och föreslog att hon skulle spela på skolavslutningen. Men se, det gick inte för sig menade det övriga lärarkollegiet. Alla barn kan inte spela piano och de andra hade kanske inte något klaviatur och då var det orättvist att just den här flickan skulle få stå på scenen och emotta applåder. Trots att hon kunde bidra med något alldeles extra till alla på examensdagen: avancerade klassiska stycken uppförda nästan i proffsklass.

Detta berättar musikläraren Helén Svensson i en debattartikel i Göteborgs-Posten (15/6). Men skam den som ger sig. Hon såg till att alla tvåor fick framföra sånger. Plus att den ambitiösa flickans vackra pianomusik fick eka över skolgården och mellan betonghusen i förorten.

En seger för rättvisan skulle jag vilja hävda. Personer som förkovrar sig, tränar hårt och försakar annat för att uppnå sina mål ska få den uppskattning de förtjänar. De ska hyllas som de goda förebilder de är.

”Att hålla dem tillbaka är pinsam missunnsamhet, men kallas ofta felaktigt för jämlikhet eller rättvisa.”

Det krävs förvisso unik talang för att nå upp till absolut världsklass, men det räcker inte. Så kallad grit – jävlar anamma och träget arbete – krävs av alla för att lyckas lära sig saker. Forskning visar att motivation inte sällan slår både IQ och fallenhet när det gäller att nå goda resultat. Just därför är det rätt och riktigt att lyfta fram strävsamma individer som den här mycket unga pianisten.

Dels för att visa uppskattning för andras stordåd och insatser. Dels för att förhoppningsvis få fler att utveckla åtminstone någon sträng på sin lyra.

De som spänner bågen bidrar ofta med saker som annars inte skulle ha funnits. Som de ljuva pianotonerna på skolavslutningen. Att hålla dem tillbaka är pinsam missunnsamhet, men kallas ofta felaktigt för jämlikhet eller rättvisa.

Tänk om fler särbegåvade barn, plugghästar, mattenördar och pianotragglande flickor självfallet bjöds in för att visa upp sina kapaciteter till allas glädje, åtminstone i slutet av terminen. Att de fick stipendier och publikt erkännande.

Då hade världen varit både rättvisare och roligare.

Sofia Nerbrand är politisk redaktör på Kristianstadsbladet/Norra Skåne. Följ henne på Twitter.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Ystadsallehanda och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.