Sverige lite närmare Tyskland
Glädjande nog har Tysklandsbevakningen fått sig ett rejält uppsving de senaste åren. Flera nationella medieaktörer har ansträngt sig för att bättre följa vad som händer hos den stora grannen på södra sidan av Östersjön. Årets tyska valrörelse har därför fått större uppmärksamhet än man som svensk mediekonsument är van vid. För oss i södra Skåne, med dagliga förbindelser till Tyskland, är det särskilt tacksamt och viktigt.
Till en del har intresset skruvats upp av att Angela Merkel nu kommer att lämna den politiska scenen. Merkel har under 16 år som förbundskansler hunnit avverka flera franska presidenter, brittiska premiärministrar, amerikanska presidenter och för all del också svenska statsministrar. Vladimir Putin är en av få – låt vara under en period falskskyltad som premiärminister – som har hängt med under hela Merkeleran.
Vad som kommer efter Merkel vet vi ännu inte med säkerhet. Hennes CDU följde upp sitt usla val 2017 med ett ännu betydligt sämre och blev inte ens största parti. Det troliga är att de tyska Socialdemokraterna, SPD, som lyckades bli största parti med en fjärdedel av rösterna, får ta över förbundskanslersposten genom nuvarande finansminister Olaf Scholz. Det är dock inte självklart. Minoritetsregerande, som i Sverige, är nämligen inte tyskarnas likör. Regeringsbildningen kan därför bli minst lika svår som vi vant oss vid i Sverige.
De gröna och liberala FDP blir avgörande för hur den tyska regeringen kommer att se ut. Eftersom De gröna föredrar SPD medan FDP föredrar CDU lär det blir knepiga förhandlingar för att nå fram till en majoritet. Det kan teoretiskt sluta med att CDU och SPD hamnar i regering tillsammans igen, men för ett demolerat CDU är det knappast önskvärt. Få tror på den lösningen.
Vilken förändringsagenda som kommer att vara tydligast efter Angela Merkel är alltså svårt att avgöra. Men inte heller synen på vad hennes år vid makten betytt, betyder och kommer att betyda är helt klar. Egentligen avgörs en dominerande politikers slutliga omdöme av vad vederbörande lämnar efter sig och vad efterträdarna ställs inför. Det är inte helt givet att Merkels kvarlåtenskap till arvtagarna blir särskilt generöst.
Merkel kan ses som en stabil ledare som gått genom svåra perioder för Europa och världen, med finans- och flyktingkriserna bland de mest uppenbara. Tyskland och Merkel har spelat en avgörande roll i båda.
Men samtidigt är Merkels parti rejält försvagat efter henne. EU är delvis urholkat efter Brexit, vilket knappast orsakades av Merkel men ändå var ett misslyckande för alla inblandade. Tyskland har efter ett förhastat kärnkraftsnedläggningsbeslut en pågående energikris som sprider sig över Europa och södra Sverige. Ett allt aggressivare Ryssland under Putin har inte kunnat kontrolleras genom tysk förståelse och uppbyggda (gas)förbindelser.
Bortom Merkel står det dock klart att Sverige och Tyskland är viktiga för varandra. Säkerhetsmässigt i förhållande till Ryssland är gemenskapen mellan övriga Östersjöländer avgörande. Ekonomiskt är Tyskland redan av betydande vikt för Sverige, men potentialen är långt större. Ett allt större utbyte i turism åt båda håll och ökat tyskt fritidshusägande i Sverige är något som kan leda vidare på flera plan. Här har enskilda personer stor betydelse. Förståelsen emellan människor ökar, fördomarna på gott och ont om respektive länder utmanas, relationer byggs och intressen för kultur, språk och affärer väcks.
Oavsett regering i Berlin och Stockholm, oavsett styre i närliggande regioner på de olika sidorna av Östersjön, så är det en ljuspunkt att det ömsesidiga intresset växer och att svenska medier lämnar plats för det som sker i Tyskland.
