Annons

Torrsim i Simrishamn

Att det inte lönar sig att spara på underhåll är en läxa som många får lära sig genom livet. Det borde också kommuner göra.
Ledare • Publicerad 7 februari 2023
Detta är en ledarartikel som uttrycker Ystads Allehandas politiska linje. Ystads Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Badstopp.
Badstopp.Foto: Roger Bing

Ruttet tak, vattenläcka och uråldrigt maskinrum. Badanläggningarna i Simrishamn kan sägas ha drabbats av otur – det var ju inte meningen att de skulle rasa ihop samtidigt. Nu blir det som Ystads Allehanda har rapporterat varken sommarsimning på Tobisviksbadet eller inomhussäsong på Korsavads simhall.

Men är det verkligen otur när tak ruttnar och bassänger läcker? Det kan finnas anledning att fundera över Ingemar Stenmarks gamla kommentar om att turen tycks öka i omfattning ju mer man tränar. Det omvända gäller också, att den som tränar mindre oftare faller på oväntade platser. Överför det till fastighetsförvaltning och det lär kunna konstateras att risken för att tak ruttnar, väggar möglar och ledningar läcker minskar om man följer underhållsplanen. Struntar man i underhållsplanen och tänker att det håller så länge det håller, ökar sannolikheten att det går sönder vid ett olämpligt tillfälle. Det råkar nämligen vara så att saker i regel går sönder vid olämpliga tillfällen – det vill säga när man avser att använda dem.

Annons

Människor och organisationer har varierande förmåga att ta till sig sådan visdom. Kortsiktigheten är frestande, det finns alltid något roligare att lägga pengarna på än inspektioner och rörbyten.

Kommuner har svårt för det där. Ofta talas det om underhållsbehovet av gamla VA-anläggningar, där många kommuner kommer att bli tvungna att höja avgifterna rejält för att komma ikapp. Men även byggnader som skolor och äldreboenden slits fortare än vad underhållsbudgeten vill medge.

För att inte tala om simhallar. Simanläggningar är mycket stora investeringar för kommuner. Kombinationen med vatten och människor är besvärlig. Anläggningarna kräver noggrann städning, daglig skötsel och långsiktigt underhåll. Det kan snabbt uppstå skador och över tid kan man vara säker på att slitaget är mycket stort. För något år sedan summerade en branschorganisation renoveringsbehovet för svenska kommunala badhus till 40 miljarder kronor (Dagens Samhälle februari 2021). Det motsvarar ungefär Polisens budget för 2023.

Inte sällan leder eftersatt underhåll och åldersslitage till slutsatsen att det är bättre att bygga nytt. Kraven på badhusen har också kommit att växa och i många fall byggs nya anläggningar som både ska klara tävlingskrav och fungera som nöjesanläggningar. Med ökade byggkostnader och räntor blir det numera en ännu tuffare kalkyl än för bara ett par år sedan.

Det finns all anledning att fundera på vad som är ett nödvändigt kommunalt åtagande. För mindre kommuner är det knappast rimligt att investera många hundratals miljoner på badhus som man dessutom vet kommer att kräva stora årliga kostnader. Bättre då att finna samarbeten med grannkommunerna. Enklare bassänger för simskola och vardagsmotion kan även mindre kommuner klara av att bygga – men då bör också underhållet skötas. Annars blir det torrsim, som i Simrishamn.

Petter BirgerssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons