Petter Birgersson: Våldsamma regimkonflikter hör inte hemma i Sverige
En stor mängd människor i Sverige har bakgrund i eller koppling till Eritrea. Drygt 48 000 som bor i Sverige är födda i Eritrea. Runt 20 000 personer har minst en förälder från det östafrikanska landet. Och de som kom till Sverige före Eritreas självständighet från Etiopien 1991 registrerades som etiopier. Med deras barn och barnbarn blir det som kan betraktas som en eritreansk diaspora omfattande.
En grundläggande konflikt är den mellan eritreaner som stödjer den sittande diktaturen i Eritrea och dem som motsätter sig den. Det är en hårdför diktatur som på olika sätt försöker styra och påverka eritreaner i andra länder.
I en rapport från FOI i mars i år, ”Diaspora och påverkan från främmande makt”, beskrivs hur diktaturerna Iran, Kina, Eritrea, Syrien och Ryssland använder utflyttade människor, diasporan, för att bedriva påverkan. Rapporten beskriver ”en tid där storskalig migration i kombination med ökad rivalitet mellan demokratiska och auktoritära stater gjort att mänsklig geopolitik tagit en central roll på den internationella scenen.”
Den eritreanska regimen använder kvalificerade metoder. Regimtrogna eritreaner i utlandet kontrollerar och tvingar andra att betala en form av skatt till diktaturen. I rapporten heter det: ”Förtrycket sker genom den eritreanska regimens utstuderade sätt att med tvång, hot och villkorade konsulära tjänster samla in underrättelser och driva in pengar. Legitimering märks i strävan att stärka diasporans patriotism genom att försöka kontrollera föreningsliv och att anordna festivaler.”
Det är mot den bakgrunden de våldsamma kravallerna på Järvafältet ska ses.
De hårda drabbningarna är inte heller nya. 2013 anlades tre bränder i Stockholmsförorterna Husby, Högdalen och i Solna, det i lokaler som enligt TT-rapporteringen tillhörde regimvänliga eritreanska föreningar (SvD 25/2 2013). Förra året omhändertogs 105 personer efter vad Expressen beskrev som ”oroligheter” i samband med en regimvänlig fest i Husby (Expressen 17/9 2022).
Konflikten sträcker sig in i flera europeiska länder. I tyska Giessen i juli, skadades ett stort antal poliser i samband med ingripande mot en eritreansk festival där kravaller brutit ut (AP 8/7).
I dag beskriver medier i högre grad vad etniska konflikter som uppkommer i Sverige består av. Inte lika ofta som förr lämnas läsare, lyssnare och tittare i sticket med obegripliga förklaringar som att ”olika grupperingar” slogs. Det är ett viktigt steg framåt för att ge svenska medborgare ökad insikt i vilka drivkrafter som ligger bakom våldsamheter som har sitt ursprung i motsättningar i andra delar av världen.
Politiskt händer det också saker. Fler liberalpartister har varit ledande i det. Riksdagsledamoten Fredrik Malm har skrivit en motion med rubriken ”Eritreas ekonomiska indrivning i Sverige” med krav på att den så kallade diasporaskatten stoppas. Lokalpolitikern Åsa Nilsson Söderström (L) skrev förra året en debattartikel i Aftonbladet under rubriken: ”Stoppa mördarpartiets festival i Stockholm”.
I juni i år bjöd Joar Forsell (L) in till ett seminarium i riksdagen där eritreanska regimkritiker träffade riksdagsledamöter (Blankspot 18/6 2023). En mötesdeltagare, Yonathan Sebhatu, uttalade: ”Flera av flyktingarna är regimanhängare och spioner som kommer in i Sverige den här vägen. Efter en tid i Sverige reser de tillbaka till Eritrea. Vi som jobbar heltid har inte råd att resa med våra familjer, men de har råd. Hur? Myndigheterna måste kolla upp vad som pågår.”
Beyene Gerezgihe, bosatt i Nederländerna, framförde: ”Sverige har blivit ett centrum för regimens aktiviteter i Europa. Mot bakgrund av att Eritrea nu samarbetar med Ryssland och Kina är detta inget som ska tas med lätthet. Låt oss sätta stopp för regimens aktiviteter i Sverige.”
Det finns således förklaringar till de våldsamma attackerna med skadade människor, uppeldade bilar och nedrivna tält. Men de förklaringarna är ingen ursäkt. Sverige kan inte vara platsen för att lösa andra länders politiska konflikter. Eritreanska regimmotståndare har tillgång till alla demokratiska medel i Sverige och ska utnyttja dem. Den här typen av metoder skadar däremot deras sak och kommer generellt att öka misstänksamheten mot eritreaner som grupp.
För svenska myndigheter, politiker och medier är detta en påminnelse om att Sverige i dag är en plats där olika regimer och intressegrupper för utländska intressen ständigt är närvarande. En del som bor i Sverige har sina lojaliteter någon helt annanstans. Auktoritära och fientliga regimer vill samtidigt kontrollera dem som en gång har flytt och kan också medverka till att skapa inflytande och konflikter som skadar Sverige på olika sätt.
Det är hög tid att medvetenheten om den här typen av konflikter på svensk mark har ökat bland politiker och i medier. Om den funnits i högre grad för 25 år sedan hade möjligheterna att undvika dagens skarpa situation varit betydligt större.
