”Vet Sveriges lärare när de har gjort mål?”

Nu har ett nytt läsår avslutats. Alla lärare borde få känna att de har lyckats efter gott utfört arbete under läsåret – att de lyckats eller inte i förhållande till mål som de jobbat mot hela vägen sedan skolstarten i augusti förra året. Men eftersom skolans styrning brister så får de inte det. Skolan handlar om många mjuka aspekter för att stötta varje unik elev men för styrning krävs det som saknas i svenska grundskolan: tydliga nyckeltal och mål för alla årskurser.

Under det här läsåret har både OECD, Skolinspektionen och nu senast Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, pekat på att skolans styrning brister. För styrning krävs tydliga nyckeltal och mål att stämma av mot längs med vägen.

Generellt handlar grundskolans nyckeltal om resultat från nationella prov i vissa ämnen och vissa årskurser samt ”slutresultatet”, det vill säga betygen och meritvärdet i årskurs 9. Det finns inte några motsvarande nationella nyckeltal för alla ämnen för årskurs 1 till 5.

Förutom att tydliga nyckeltal saknas så har många skolor och kommuner svepande målformuleringar som är svåra att styra mot. ”Alla elever ska ha nått lägst kravnivå E” är en vanlig målformulering i svenska skolors och kommuners måldokument, det vill säga målet är 100 procent. Det är givetvis den ambitionen som varje skola och varje rektor och pedagog måste andas och arbeta utifrån – alla elever ska få möjlighet att nå målen. Men om en skola ligger på 75 procent i en eller flera årskurser så är det rimligt att man jobbar stegvis för att nå högre resultat och för att veta om man gjort förbättringar eller ej, om man gjort mål eller ej.

Så har man arbetat under flera år i Filipstads kommun där 78 procent av eleverna blev behöriga till gymnasieskolan. Sex år senare är den siffran nu 92 procent efter hårt och målmedvetet arbete av skolchef, rektorer och lärare. Fullt fokus för att alla elever och resultaten ska utvecklas hela vägen från årskurs till årskurs – inte enbart fokus på betygen och meritvärdena i årskurs 9.

Här kommer ett förslag till tydliga nyckeltal för bättre styrning även för de årskurser där nyckeltal ännu saknas, det vill säga årskurs 1 till 5. Förslaget kräver inte några nya skolreformer eftersom det bygger på det som lärare redan gör utifrån både läroplanen och skollagen.

Nyckeltalen bygger på det som är grunden till alla resultat i den svenska skolan – bedömning av kunskapskraven:

Andelen gröna ämnen per elev är de ämnen som varje elev har nått godtagbara kunskaper i.

Andelen blå ämnen per elev och termin är de ämnen där eleverna når mer än godtagbara kunskaper.

Dessa nyckeltal fungerar för förbättringsarbete, styrning och ledning på skolan med löpande prognoser både under läsåret och efter avslutat läsår. De fungerar också för rapportering till eleverna och deras föräldrar samt till skolnämnden/skolans styrelse och till Skolverket. Efter läsåret 2015/2016 skulle alla lärare kunna få reda på om de har ”gjort mål” eller inte.

Mats Rosenkvist

skolutvecklare och grundare Infomentor