Hulken på autopilot

Hulken verkar inte lämna filmskaparna någon ro och det är inte mer än fem år sedan Ang Lee gjorde sin version av den gröna superhjälten. Men medan Ang Lees version antog Norénska dimensioner med samhällets svekfullhet och en far som inte ställde upp för sin son är årets Hulken tillbaka i mer säkra hjulspår.

Nyheter • Publicerad 20 oktober 2008

Hulken går loss i ett datoranimerat New York.Foto:

Louis Leterrier, en av Luc Bessons adepter, har valt att göra mycket action och det pajas datoranimerade bilar och helikoptrar i tid och otid. Fast det hela börjar bra, Edward Norton som spelar Hulken/vetenskapsmannen Bruce Banner har gömt sig i Brasilien och försöker med yoga och enpulsklocka att förbli sitt vanliga jag samtidigt som han jagar ett botemedel mot sina personlighetsförändringar.

Naturligtvis spåras han upp av ett amerikanskt specialförband och efter en snygg och otroligt läcker början blir det dussinaction av det hela. Banner återvänder till USA och här spårar hela filmen ut på allvar. Oändliga och töntiga strider mellan armén och Hulken tröttar ut en och alla förstörda fordon och helikoptrar måste få förlusterna i dagens relativt lugna Irak att förblekna. Sedan lanseras (naturligtvis) en motståndare i form av tidigare elitsoldat som genmanipulerats till "en mardrömslik best av rent adrenalin och aggression" och det blir dags för en evighetslång slutstrid i ettdatoranimerat New York.

Vem som vinner får ni inga höga odds på men en sak är säker, speciellt spännande eller välgjort är det inte. Detta trots att det vimlar av bra skådespelare. Men här känns det som autopiloten är på och allt görs på rutin.

SAXO

Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Annons