Keith Urban: Love, Pain & the whole crazy thing

Nyheter • Publicerad 17 januari 2007

Till en början kändes hans musik som ett ganska alldagligt inslag i countryvärlden. Men med tiden växte den, och Keith Urban utvecklade ett allt mer personligt och tillgängligt sound, som gav lyssnaren (eller åtminstone mig) en känsla av harmoni och äkthet.

FjolårsplattanDays go byär kanske Keith Urbans bästa album, men kändes trots allt som något av en upprepning av det tidigare. Vad ska man då säga om nya skivan? Snarare en upprepad upprepning, där samma låtmaterial tycks gå igen, om än i något förvridna skepnader.

Annons

Texterna passerar till slut förbi fullkomligt obemärkt, ackorden är lätträknade, och någon given singel finns inte att hitta. Ett sömnigt album, där den krystade covern på Phil CollinsCan&apos;t stop loving youfår gå som bästa spår.

Oscar Sundell

SAXO

Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Annons