Lars Gullin: More Sideman 1951-54

Lars Gullin, vår kanske störste jazzmusiker/kompositör genom tiderna, skulle ha blivit 80 år i år om han fått leva. Istället dog han 1976, 48 år gammal.

Nyheter • Publicerad 28 oktober 2008

Resultatet av ett kaotiskt liv med drogmissbruk som bidrog till att hans karriär blev rena berg-och-dalbanan. Det märkliga är att mitt i denna splittrade, ångestfyllda tillvaro skapade han ändåunderskön musik.

Men under den här aktuella tiden (1951-54) varhanhelt "ren". Här handlar det om musik starkt påverkad av den amerikanska jazzutvecklingen. Menändå med alltid en rejäl portion nordisk folkton i botten. Jagsyftar då främst på hans medverkan i Arne Domnérus kvintett 1951, där Gullins Lady Estelle&apos;s dreampekar på hans profilering i svensk jazz.

Annons

Gullins kärlek för den så kallade Lennie Tristano-skolan kom även till uttryck i Tristanos/Lee Konitz Ablutionfrån 1952 där en annan framliden gigant, trumpetaren Rolf Ericson, förespeglar vad som skulle komma.

En numera alltför bortglömd kompositör och arrangör långt före sin tid, Gösta Theselius, finns med inspelningen Love walked infrån -54. Där lystrar man även tillenannan blågul framliden storhet, Hässleholmsbördige trombonisten Åke Persson. Samma år fanns Gullin med i legendariske Lulle Ellbojs storband i en upptagning från Tivoli i Köpenhamn. En unik blå-gul jazzskatt över giganten Lars Gullins unikaepok!

Christer Nilsson

Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Annons