Nyheter

Litet slakteri – stort på lamm

Att lamm blir allt populärare – både bland konsumenter och uppfödare – märker man på Appeltorps lamm och vilt. Företaget är ett av de större i Sverige när det gäller småskalig slakt av Krav-lamm.
Nyheter • Publicerad 8 oktober 2007
Lars Ipsens far Sven Ipsen jobbar numera åt sin son. Sven var tidigare yrkesfiskare. "Jag har gått iland", säger Sven.
Lars Ipsens far Sven Ipsen jobbar numera åt sin son. Sven var tidigare yrkesfiskare. "Jag har gått iland", säger Sven.Foto: 
Att ta emot och stycka upp vilt är en del av verksamheten. Vildsvinet här har skjutits nära Fågeltofta.
Att ta emot och stycka upp vilt är en del av verksamheten. Vildsvinet här har skjutits nära Fågeltofta.Foto: 
höjdare - byt ut mot bilden med herrarna och vildsvinet...
höjdare - byt ut mot bilden med herrarna och vildsvinet...Foto: 
Efter en dags slakt är kylrummet fullt. Så här års slaktar Lars Ipsen och hans far tre dagar i veckan. Som mest slaktar man ett drygt 40-tal lamm per dag. Bild: Kristina Eriksson
Efter en dags slakt är kylrummet fullt. Så här års slaktar Lars Ipsen och hans far tre dagar i veckan. Som mest slaktar man ett drygt 40-tal lamm per dag. Bild: Kristina ErikssonFoto: 

Lars Ipsen är inte mer än 26 år. Men han har redan hunnit få fyra års erfarenhet av att driva ett eget slakteri. Appeltorps lamm och vilt som finns utanför Skåne Tranås har de senaste åren slaktat mellan 3 500 och 4 000 lamm per år.

Dessutom bedriver företaget viltslakt – i fjor tog man emot mellan 500 och 600 djurkroppar, huvudsakligen hjort och vildsvin. Trots sin ungdom var Lars inte ny i branschen när han tog över företaget.

Han började som anställd hos förre ägaren Inge Nilsson redan år 2000, efter att han gått ut en jakt- och vilt-vårdsutbildning vid naturbruksgymnasiet i Osby.

– Det var nog inte vad jag tänkte mig när jag gick utbildningen. Men nu trivs jag jättebra och har fullt upp hela tiden.

Appeltorps lamm och vilt är ett tvättäkta familjeföretag – Lars och hans fru Linda som håller i bokföringen bor med sina tre små barn alldeles intill.

Och Lars far Sven Ipsen som förr var fiskare med Simrishamn som hemmahamn jobbar sida vid sida med sin son.

Lars och Sven utgör hela den ordinarie personalen. Under högsäsongen så här års slaktar man lamm tre dagar i veckan och styckar de andra dagarna. Som mest kan det bli ett drygt 40-tal djur per dag.

När lammen levereras tas de in en fålla utanför slakteriet. Där inspekteras de av veterinär, och tas sedan in ett och ett i bedövningsfållan. Där bedövas de med bultpistol innan de hängs upp för avblödning med ett snitt i halsen. Att slakteriet är Krav-anslutet innebär att slakten sker enligt bestämda föreskrifter för att djuren inte ska bli uppstressade och skrämda.

– Det handlar till exempel att de andra lammen inte får se de bedövade lammen upphängda. Det ska gå lugnt till, säger Lars Ipsen.

Efter slakt och styckning är det dags för ny veterinärbesiktning av köttet och inälvorna, som bland annat säljs som djurfoder.

Skinnen från pälsfår skickas till beredning, hos ett företag i Tranås i Småland. Appeltorps lamm och vilt säljer sedan oftast de beredda fällarna själva.

– Skinnen på de grå pälsfåren får man bra betalt för, särskilt om pälsen är lockig. De skinnen är eftertraktade i inredningssammanhang, säger Lars Ipsen.

När det gäller Krav-uppfödarnas lamm sker all slakt som legoslakt. Resten av lammköttet säljer Appeltorps lamm och vilt själva, till en grossistfirma, till en saluhall i Göteborg samt till restauranger i här i trakten.

Man säljer också i viss utsträckning till privatkunder efter beställning.

En hel del av köttet från Krav-uppfödarnas lamm kommer ut i handeln som konventionellt kött. Ojämn tillgång är orsaken.

– Det är ett problem med obalans mellan tillgång och efterfrågan, de flesta lammen föds fortfarande på våren. Det kan vara svårt att hålla en kundkrets när det är så ojämnt. Men att intresset för lamm definitivt har ökat bland skånska lantbrukare är något som Lars Ipsen kan skriva under på.

– När jag tog över var det kanske tio– tolv uppfödare som skickade hit lamm. Nu är det 50– 60.

De flesta föder upp i liten skala men det finns flera stora också.

Anledningarna är flera. Dels har efterfrågan på lammkött ökat. Dels handlar det om att uppfödningen inte kräver så omfattande investeringar i anläggningar som nöt eller svin, tror Lars.

– Det är många som har får som ett komplement till jordbruk eller andra jobb, säger Lars.

Nu funderar han på hur företagets verksamhet kan utvecklas. Särskilt på sommaren har man kapacitet över.

– Vi har funderat på tamkaniner. Det finns faktiskt en efterfrågan från krogar i storstäderna.

Ulrika Wangel

0417-125 86

ulrika.wangel@ystadsallehanda.se

SAXO
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.