Lustans Lakejer: Samlade synder

Nyheter • Publicerad 6 mars 2007

Till en början känns det spännande på något nostalgiskt vis. Men den känslan dör tyvärr ut ganska omgående, redan efter en handfull spår. Schlagerbidraget Allt vi en gång trodde påär visserligen en växande discoflirt av god standard, och även de tunga nyversionerna av klassiska Diamanteroch Begärets dunkla målfår det att rycka i kroppen. Men sedan blir det alldeles för monotont, närmast förutsägbart.

Den genomgående markanta (stundtals uteslutande?) 80-talssynten flankeras av Johan Kindes karakteristiskt grötiga stämma, som numera gör sig betydligt bättre ihop med den melankoliska undertonen än vid de halvtaskiga inspelningarna för tjugo år sedan.

Annons

Behållningen är texterna. Svärta och samhällsironi går hand i hand, och vem utom Kinde (och möjligen Jocke Berg) kan pressa in omaka ord som moral och champagne i samma strof?

Oscar Sundell

SAXO

Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Annons