Nyheter
Pressröster 5 december
Varför slog ingen larm? Frågan som nu måste ställas är hur SJ så länge kunnat läcka så mycket kapital utan att någon slagit larm. Att ett bolag så plötsligt kan föras till kategorin konkursmässiga hör minst sagt till ovanligheterna. Rimligen finns det skäl att ställa frågan om inte bara den nya SJ-chefen Jan Forsberg utan också den nye näringsministern, Leif Pagrotsky, har fått ärva stora problem från sin företrädare på posten. Martin Tunström i Smålandsposten (m) www.smp.se Dålig kommunikation Oaktat vem eller vilka som kan antas ha det formella ansvaret för att det egna kapitalet - därmed ägaren statens pengar - förbrukats, har SJ-skandalen också en politisk dimension. Det finns anledning att ifrågasätta hur regeringen sköter sina kommunikationer med SJ. Antingen finns ingen kommunikation alls eller också fungerar den inte. Näringsdepartementet, som ju har det politiska ansvaret för rikets kommunikationer, verkar hur som helst helt ha förlorat kontrollen över kommunikationerna med det egna kommunikationsföretaget. Katrineholms-Kuriren (lib) www.kkuriren.se Arbetskraftsinvandring behövs Sannolikt kommer ökat arbetskraftsdeltagande inte räcka för att vi ska kunna trygga välfärden i framtiden. Det kommer att krävas en ökad invandring av arbetsmarknadsskäl. Hittills har de förslag om ökad arbetskraftsinvandring som fört fram särbehandlat arbetskraftsinvandrarna, givit dem temporära tillstånd och villkor som skiljer sig från övriga arbetsmarknaden. Det är inte rimligt. Det är inte heller rimligt att ha den förhållandevis låga arbetskraftsinvandring vi haft sedan slutet av 1960-talet. Regeringen, arbetsmarknadens parter, riksdagens partier och berörda myndigheter bör i sätta sig ner och se över hur man ska kunna få till stånd en reglerad ökad invandring av arbetskraft från såväl europeiska som utomeuropeiska länder utan att slå sönder den svenska arbetsmarknadslagstiftningen. Folkbladet (Ob s) www.folkbladet.se Inga halvmesyrer EU behöver samla sig till en helhetssyn på IT-politiken. Den grundläggande bredbandsinfrastrukturen, som även påverkar 3 G:s möjligheter, bör gå före subventioner till mobilbranschen. Sveriges nya IT-minister, Ulrica Messing, är också regionalpolitiskt ansvarig. Äntligen kanske IT kan ses som en traditionell infrastrukturfråga. Messing har till skillnad från sin företrädare upprepat vikten av ett bredbandsnät i hela landet. Hon har också talat om att detta nät ska vara ett fiberoptiskt höghastighetsnät. Halvmesyrer som ADSL och annat ingår inte i den nya ministerns bredbandsdefinition, vilket är utmärkt. Aftonbladet (Ob s) www.aftonbladet.se Ska Sverige in i superstaten? Vad som i stället behövs är ett centraliserat beslutsfattande om samtliga aspekter av den ekonomiska politiken. Det är detta som Tyskland och Frankrike nu vill driva igenom. Men med en sådan ekonomisk-politisk överstatlighet som definitivt snörper nationalstaterna blir det demokratiska underskottet gigantiskt. Övernationellt verkande beslut på politikens kärnområden utan övernationell demokrati med möjlighet till ansvarsutkrävande är ett katastrofscenario. De EMU-anhängare som inser detta och föreslår att EU omvandlas till en federation av amerikansk modell är konsekventa och intellektuellt hederliga. Då vet väljarna att valet mellan krona och euro handlar om Sverige ska vara en delstat i EU-superstaten eller ej. Östgöta Correspondenten (Ob borg) www.corren.se Den stora frågan Kommunals möjligheter att komma ifatt andras löneökningar beror i hög grad på hur andra fackförbund agerar. Om de andra förbunden avstår från att haka på och låter Kommunal komma i fatt, så kan kanske samhällsekonomin klara påfrestningarna. Eftersom inget annat fackförbund följt Kommunals exempel att säga upp sitt avtal, öppnar sig kanske en chans för Kommunal att få större lönelyft än genomsnittligt. Men problemen med de betalningssvaga arbetsgivarna kvarstår. Deras ekonomiska nödläge ter sig just nu värre än på länge. Hur skall Kommunal kunna lugga kommuner och landsting på pengar som inte finns? Det är den stora frågan. Vestmanlands Läns Tidning (lib) www.vlt.se Sverige bör stödja skärpta krav Östersjön är världens näst största brackvattenhav. Den känsliga marina miljön är utsatt för mycket föroreningar. En oljekatastrof som den med tankern Erika i Frankrike för ett par år sedan eller som den med Prestige skulle få förödande följder. De har stärkt opinionen för mer kraftfulla säkerhetsåtgärder, och framför allt ökat otåligheten. Sverige har starka skäl för att vid toppmötet i Köpenhamn ställa sig bakom de skärpta kraven från länder som drabbats senast. Göteborgs-Posten (lib) www.gp.se Turkiet kan bli ett tillskott Några EU-länder -- bl a Danmark, Storbritannien och Italien -- kan tänka sig att ge turkarna det hett efterlängtade datumet. Andra, som Sverige, tvekar. En mindre finkänslig nejsägare är Valéry Giscard d´Estaing, ordförande för EU:s framtidskonvent. Nyligen hävde han ur sig att ett turkiskt inträde skulle betyda "slutet för EU" -- kulturen och livsstilen är så annorlunda. Det är en farlig attityd. EU är ingen sluten klubb för kristna. I EU:s s k Köpenhamnskriterier ställs krav på demokrati, mänskliga rättigheter och en fungerande marknadsekonomi. Dock utesluts inga muslimer. EU är redan mångkulturellt. Tvärtom skulle ett demokratiskt och rättssäkert Turkiet med ett stort moderat muslimskt inslag vara en tillgång -- den övriga muslimska världen skulle se att det går att kombinera islam och demokrati. Sydsvenska Dagbladet (Ob lib) www.sydsvenskan.se Familjeplanering till heders Behovet av familjeplanering var under många år ett huvudtema i debatten om de fattiga ländernas utveckling. Men begreppet råkade i vanrykte människor ska, sade man, ses som resurser och inte som problem. Nu har begreppet familjeplanering åter kommit till heders. I en rapport från FN:s befolkningsorgan UNFPA betonas starkt sambandet mellan en balanserad befolkningsutveckling och ekonomisk tillväxt. Felet under tidigare decennier var att familjeplanering ofta beskrevs som en universallösning på fattigdomens problem. Men ett land blir inte rikare för att befolkningstillväxten är låg utan för att dess människor får utbildning, sjukvård, demokratiska rättigheter och möjlighet att försörja sig själva utan att hindras av feodala samhällsförhållanden eller statliga planbyråkrater. Upsala Nya Tidning (lib) www.unt.se Latoxar i Stockholm Den tes Alf Svensson driver, att miljardrullningen beror på att norrlänningar och andra tar sig några månaders betald ledighet motsägs av att ökningen av antalet sjukdagar fördelas över hela landet. Några givna förklaringar finns inte enligt Riksförsäkringsverket. Och skall sjuktalen halveras måste något göras i storstäderna, där de sammanlagda kostnaderna för sjukskrivningarna är mycket högre än i det glesbefolkade Norrland. De fuskare Alf Svensson vill klämma åt verkar lata sig inom tullarna. Den andra karensdag han och resten av högern vill införa är avsedd för latoxarna norr om Uppsala. Men om förslaget i stället skulle drabba stockholmare? Hans Karlsson försöker skapa sig en bild av verkligheten och varför sjukskrivningarna fortsätter att öka. Det mer än man kan säga om Alf Svensson. Kennet Lutti i Arbetarbladet (s) www.arbetarbladet.se (Källa: LNB)
Nyheter • Publicerad 5 december 2002
Ola Tedin ola.tedin@allehandasyd.se
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
