Pressröster den 27 december

Kriget närmar sig Preliminärt datum utsatt till 27 januari. Tonen skärps i väntan på att vapeninspektörerna skall förklara att vapen inte hittats. Då, när som helst, kommer anklagelserna om att vartenda massförstörelsevapnen gömts undan, kanske i Syrien. När Ryssland kräver att få del av de amerikanska bevisen för Saddams ondskefullhet och kemiska vapen kontrar president Bush med att det är Saddams sak att bevisa sin oskuld. Men skuldfrågan är redan avgjord. Alltså, krig om några veckor. Kennet Lutti i Arbetarbladet (s) Skadan av höjda skatter När hushållen får mindre pengar att röra sig med kommer de naturligtvis att spendera mindre. Denna självklarhet är intressant ur två aspekter. Den första är hur annorlunda man resonerar när det gäller offentliga medel. Allt tal om "behovet" av att höja skatterna visar ju på oförmågan att anpassa de kommunala utgifterna efter intäkterna. Eftersom ingen vill ta ansvar och säga att vi inte har råd med allt återstår bara att öka intäktssidan - det vill säga höja skatterna. Tryter kassan blir det till att få in mer pengar. Enskilda hushåll kan knappast resonera på samma sätt. Den andra aspekten rör den ekonomiska tillväxten. Den privata konsumtionen utgör mer än hälften av BNP. Om hushållen således kommer att konsumera mindre leder det till lägre tillväxt. Med tanke på att Sverige för närvarande befinner sig i en konjunktursvacka vore det motsatta önskvärt. Upsala Nya Tidning (lib) Hur betala för välfärden? Vid årsskiftet får många svenskar, särskilt i storstadsområdena, höjd skatt. Det finns ytterligt få kommuner kvar med en sammanlags kommunal beskattning under 30 kronor. Ändå går många kommuner och landsting med underskott. Kraven på kommunerna ökar hela tiden, både från stat och medborgare. De allt fler äldre som lever allt längre gör att färre kommer att behöva försörja allt fler. Samtidigt gör nya medicinska upptäckter att allt fler lever och är friska längre. Det ställer nya krav på sjukvård och äldreomsorg. De hårdare kraven på utbildning ställer på motsvarande sätt hårda krav på utbildningsväsendet. Detta är ett av framtidens stora dilemman, hur ska vi kunna betala för skattefinansierad välfärd i framtiden? Det finns inga enkla svar på den frågan. Det är uppenbart att den som tror att alla problem kan lösas med avregleringar, konkurrensutsättning och enorma skattesänkningar direkt har diskvalificerat sig från diskussionen. Detsamma gör den som tror att det bara är att fortsätta höja skatten. Joakim Edhborg i Folkbladet (s) Moderat idéstagnation Naturligtvis är synen på den enskilda människan och staten en central del i liberal och konservativ idévärld. Men är den frågan den enda som är värd att hänvisa till? Hur är det med synen på den enskilda människans relation till andra människor? Den enskilda människans relation till familj och barn? Den enskilda människans relation till tradition respektive förändring, till det främmande och det hemvana? Den enskilda människans relation till trosfrågor? En politisk linje är inte en strömlinjeformad konstruktionsbalk. Den är en tvinnad fläta, där alla de nu nämnda aspekterna bidrar till att linjen får dimension, bredd och fyllning. I stället för att förbli i den matematiska linjens dimensionsfattigdom. Och det är här, i hur grundsynen formuleras, man kan finna roten till det som sedan förenklat uttrycks som "skattefixering". Den inledande diskussionen efter valet var lovande. Tyvärr verkar det inte som om det på partistämman omvalda presidiet har haft orken eller engagemanget att driva den debatten vidare. Talet om vikten av förnyelse inom moderaterna har stannat vid personfrågor och formaliteter. Barometern (m) När Per(s)son styr och ställer Regeringen Perssons metod för att styra landets kommuner är numera glasklar. De senaste åren har flera "reformer" med principen om "piska och morot" genomförts. Statsministern eller annan lämplig minister lanserar en socialdemokratisk idé, gärna på lämplig debatt tsida. Därefter stiftas en rättighetslag i riksdagen som tvingar kommunerna att genomföra regeringens plan. Finansminister Bosse Ringholm anslår en summa pengar som knappast täcker kommunernas ökade utgifter. Till sist läggs hela ansvaret över på kommunerna som tvingas genomföra och kvalitetsgarantera en politik de inte haft något inflytande över och som de inte efterfrågat. Om politiken blir lyckosam (socialdemokraterna stiger i opinionsmätningarna) går statsministern ut och berömmer sig själv för sin slughet. Går planen sämre (opinionssiffrorna för socialdemokraterna sjunker) går statsministern eller lämplig områdesminister ut och anklagar kommunerna för att sabotera demokratin. Norrköpings Tidningar (m)