Studenter varnar för kvinnliga avhopp

Esib står för The National Unions of Students in Europe och företräder elva miljoner studenter. Esib deltar också vid utbildningsministermötet som hålls i norska Bergen torsdag och fredag.

Det ministrarna ska diskutera och temat i en färsk Esib-rapport är den så kallade Bolognaprocessen. Den syftar till att examina och betyg ska vara gångbara i hela Europa så att det blir lättare att studera, forska eller arbeta utomlands.

Men, konstaterar Esib, studenter kan fortfarande ha svårt att få tillgodoräkna sig utländska betyg. Dessutom har nya hinder dykt upp i och med att alla utbildningar delas in grund- och fortsättningsnivåer – bachelor- respektive masternivå. Studenter i en rad länder kan inte räkna med att automatiskt få plats på den högre nivån när de tagit grundexamen. De får konkurrera om det begränsade antalet platserna i en ny antagningsomgång. Enligt Esib finns en uppenbar risk att de kvinnliga studenterna i stället hoppar av. Statistik visar redan på en sådan utveckling. Det tycks som om de kvinnliga studenterna slår i glastaket, skriver Esib.

– Generella attityder gör att färre kvinnor uppmuntras att gå vidare med studierna, kommenterar Nina Gustafsson Åberg i Esibs kommitté för Bolognaprocessen.

Hur svenska studenter kommer att påverkas av nivåuppdelningen återstår att se. Ännu saknas det politiska beslutet att anpassa de högre utbildningarna till Bolognaprocessen. Icke desto mindre pågår ett omfattande arbete med att justera svenska utbildningar efter den europeiska modellen – ett arbete som slukar resurser. Det kan innebära att forskningen och undervisningen blir lidande, varnar universitetsorganisationen European University Association (EUA) i en annan färsk rapport.

– Om systemet med jämförbara kurser ska fungera måste det vara kvalitet i kursbeskrivningarna. Ovanpå detta ska kurser läggas om så att de passar in i Bolognamodellen. För Sveriges del handlar det om att designa masterkurser som är tvååriga. Och vi har inte fått signaler om att få en enda krona för det arbetet, säger Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet och företrädare för de svenska lärosätena vid ministermötet i Bergen.

På mötet kommer utbildningsminister Leif Pagrotsky och hans ministerkolleger att staka ut vilka frågor som ska prioriteras de närmaste åren. Leif Pagrotsky har tidigare sagt att han vill driva frågan om studiemedel och andra studiesociala frågor och det är också en fråga som lyfts upp av den norska värden, utbildningsminister Kristin Clemet. (TT)

Anna Lena Wallström