Vårt industriella arv
Pythagoras motorfabrik i Norrtälje är ett exempel på verkstadsindustrins historia i Sverige. Den är en av tolv industriella miljöer som valts ut av Riksantikvarieämbetet. Foto: Bengt A Lundberg/Riksantikvarieämbetet - Industrialiseringen har varit väldigt samhällsdanande. I de här industriella miljöerna kan man på ett enklare och mer konkret sätt förstå något av hela den processen, säger Helena Westin, projektledare på Riksantikvarieämbetet. Under tre år ska Riksantikvarieämbetet genomföra ett handlingsprogram för tolv utvalda industriminnen i Sverige. Syftet är bland annat att ta fram mer kunskap om de industriella miljöerna och göra kunskapen mer lättillgänglig. Genom att tydliggöra berättelserna om industrisamhället hoppas man att kulturarvet ska få större betydelse för den enskilda människan. Bland de tolv utvalda projekten finns stora välkända industrier som LM Ericsson i Stockholm med dess mönsterfabrik från 1940-talet vid Telefonplan, varvet i Karlskrona, Falu koppargruva och Sjuhäradsbygdens textilindustri. Men Riksantikvarieämbetet har också valt att lyfta fram mindre kända industrimiljöer som Pythagoras motorfabrik i Norrtälje och Grimetons radiostation utanför Varberg. Grimetons radiostation utanför Varberg är en viktig representant för tele- och radioteknikens historia i Sverige. Foto: Bengt A Lundberg/Riksantikvarieämbetet - Det har varit väldigt svårt att välja - och det finns många andra industriminnen som vi också tycker är värda att bevara, säger Helena Westin. - Men de vi valt ut representerar allihop viktiga branscher och olika tekniska system. En viktig dimension har också varit att de visar ett historiskt skeende, ofta har de lång kontinuitet av samma produktion. Det gäller till exempel för Falu koppargruva och Kopparbergslagen. Analyser av gotländska bronsföremål från 800-900-talen visar att kopparn i dem troligen kommer från Falun. När gruvan i Falun lades ned 1992-1993 uppskattade man att omkring 17 000 000 ton malm hade brutits där under åren som gått. Falu gruva är en av de industrimiljöer som valts ut av Riksantikvarieämbetet som särskilt värd att bevara. Foto: Bengt A Lundberg/Riksantikvarieämbetet En något kortare historia har tele- och radiotekniken i Sverige. I Riksantikvarieämbetets program representeras branschen av storföretaget LM Ericsson och Grimetons radiostation. «Storradiostationen» började byggas 1922 och själva långvågssändaren är fortfarande funktionsduglig. Den underhölls minutiöst ända till mitten av 1990-talet, eftersom försvaret hade behov av att kunna sända meddelanden till u-båtar. Flera av de utvalda industrierna har dominerat hela bygder. Gruvindustrin, Ådalens industrilandskap och textilindustrin i Sjuhäradsbygden har på olika sätt påverkat nästan alla som bott i området. Att det finns så mycket historik bevarad kring industrierna beror i vissa fall på att entusiastiska privatpersoner slutit sig samman och bildat ideella föreningar som samlat information kring företagen. - Det är ofta så på orter där en industri försvunnit, säger Helena Westin. Då inser man att den varit en viktig del av vår historia, av vår identitet och engagerar sig som privatperson. Ett annat av de utvalda projekten är Pythagoras motorfabrik i Norrtälje, som får representera verkstadsindustrins historiska utveckling i Sverige. Det var en fabrik som egentligen startade med ett rejält misslyckande, men sedan levde kvar ända till 1977. Ledningen ville skapa en enkel, men genial räknemaskin - men fick lägga ned planerna när prototypens slutsummetangent inte gick att trycka ned. I slutänden kom fabriken att tillverka tändkulemotorer. I dag är fabriken synnerligen välbevarad, med en kontorsmiljö från 1933 och ett arkiv som ger möjligheter till fördjupade kunskaper om industrisamhällets framväxt. - Sverige har en förhållandevis lång tradition på det här området, säger Helena Westin. Det började med att enskilda personer gjorde insatser för att bevara industrimiljöerna redan på tidigt 1900-tal - framför allt när det gällde järnhanteringen i Bergslagen. Tanken är att programmet ska skapa bättre former för samarbete mellan de olika instanser som är inblandade i projekten. Riksantikvarieämbetet vill också lägga ut information om de tolv projekten på en webbsida och hoppas i framtiden kunna skapa en lättförståelig «guidebok» om dem och i förlängningen kanske även ett tv-program. (PM) Text: Sara Ullberg
