Annons
Nyheter

Klarspråk om skatt

Nyheter • Publicerad 7 oktober 2010

Det yttersta målet för all mänsklig verksamhet är att den ska utgöra underlag för beskattning. Så kan man sammanfatta grundtanken bakom det svenska skattesystemet. Från 1971 höjde s-regeringen skatterna våldsamt. Både marginalskatterna och progressiviteten skärptes. Observera att de här begreppen har skilda betydelser. Marginalskatt är skatten på en inkomstökning. Progressivitet är höjningen av marginalskatten när inkomsten ökar. När alla har samma marginalskatt är progressiviteten borta.

Efter 1971 var högsta marginalskatten 85 procent. Från 1971 höjdes också löneskatterna, som för desinformationens skull kallades arbetsgivaravgifter. De fördubblades på tre år. Skattechocken följdes av extrema löneökningar. Progressiviteten tvingade facken att kräva stora lönelyft för att medlemmarna skulle få en liten reallöneökning. Samtidigt höjdes inkomstberoende bidrag. Följden blev att även hushåll med låg inkomst fick en marginaleffekt på bortåt 80 procent. Det gav människor starka incitament att arbeta mindre, eller inte alls. Detta bidrog till att tillväxten i ekonomin föll brant, från 4,6 procent som genomsnitt under sextiotalet till 1,2 procent under sjuttiotalet.

Annons

1990 fick vi skattereformen. De direkta skatterna sänktes, momsen höjdes och togs ut på bredare bas. Men snart började politikerna bryta sönder reformen: marginalskatten höjdes, momsen differentierades. Nu behöver vi en ny skattereform som ger stabila skatteregler och lägre marginalskatter.

Politikerna borde börja med att läsa boken "Klarspråk om skatter" (SNS förlag) av Eva-Lena Ahlqvist. Hon är chef för ledaravdelningen på Dagens Industri. Hennes bok är en av de pedagogiskt skickligaste beskrivningarna av det svenska skattesystemet som jag läst. Och jag har läst många. Eva Lena Ahlqvist visar att mycket av skatterna är dolda – det vill säga löneskatter och moms redovisas inte för skattebetalaren. Den löneskatt som kallas arbetsgivargift är i många inkomstlägen högre än den direkta inkomstskatten. Och detta är ett demokratiskt problem. Hon visar mycket noga hur extremt komplicerat systemet blivit, genom kombinationen av skatte- och pensionsregler. Det är ett avsnitt som även den kunnige bör läsa långsamt. Och hon visar, vilket vi alla vet, hur marginalskatten hindrar arbete.

Värnskatten ger 3 promille av de totala skatteintäkterna men fungerar som en straffskatt på utbildning och extraarbete. Vad jag vill tillägga är att dubbelbeskattningen av aktieutdelning och 3:12-reglerna bör avskaffas, så att företagaren som med egna pengar arbetar på en oviss marknad bör få en riskpremie i beskattningen. I övrigt rekommenderar jag varmt Eva-Lena Ahlqvists bok till Anders Borg. Han behöver en intellektuell uppmuntran för att frigöra sig från det socialdemokratiska tänkandet om beskattningen.

Nils-Eric Sandberg är f d ledarskribent i DN och publicist i ekonomiska och filosofiska ämnen.

SAXO
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons