24 Hour Party People
London/Warner Först ramlade det underbara soundtracket till filmen "Big Bad Love", in, kort därefter dök musiken till "The Royal Tenenbaums" upp, och nu den här... och det är faktiskt bara april månad! 2002 ser ut att bli ett lysande år för soundtrack. Den här typen av plattor tenderar i bästa fall att ha en dragare, en låt som ska sälja plattan, och därutöver enbart vara överlastade till bristningsgränsen av utfyllnadslåtar, skrivna av artister lika inspirerande som en salmonellabuffé på kryssning till Polen. Och som i bästa fall fladdrar förbi som bakgrundsbrus till en åttasekunders - surprise - utfyllnadsscen. "24 Hour..." handlar om skivbolaget Factory, som grundades och drevs av fem musikälskande polare i Manchester. Naturligtvis är musiken fenomenal. Tyngdpunkten ligger av naturliga skäl på Joy Division/New Order och Happy Mondays, men även Sex Pistols, The Clash och Buzzcocks som förvisso aldrig låg på Factory, men som inspirerade "skivbolagsherrarna" Erasmus, Gretton, Wilson, Hannet och Saville. Det här är en grundkurs och en liten lathund i ämnet "Madchesters" finest, och även en påminnelse om hur musiken utvecklades ifrån att ha varit upprorisk arbetarpunk i UK-skitiga förorter som reste ragg mot i princip allt, till att ta charterstol, badbyxor och bpm-maskinen med sig till pillerknaprandet på dansgolven på Ibiza.