Chow slår ett slag för kung fu-filmen
Kung fu-filmen, eller martial arts som är det mer korrekta namnet på genren, lever och sparkar. Ett av bevisen på det sitter i en hotellsoffa i Stockholm och visar ofta upp vad som måste vara en av Asiens mer perfekta tandrader: Stephen Chow, 42, mår bra och hans "Kung fu hustle" mår alldeles strålande.
Den är en succé som överskrider gränser med sin blandning av hisnande kampsportsscener à la "Crouching tiger" och ren buskishumor – en korsning som är vanlig på östasiatiska filmdukar men inte ofta hittar till Europa. Chow har kallats Hong Kongs Charlie Chaplin och "Kung fu hustle", med svensk premiär den 3 juni, beskrivits som bröderna Marx med hoppsparkar. Men då måste vi lägga in i beräkningen att bara inledningen på inledningsscenen innehåller mer brutalt våld än hela bröderna Marxs produktion. Chows karriär började med bra självförtroende och dåliga resultat. Han skulle bli en asiatisk Al Pacino men hamnade i ett barnprogram, trots att han inte var särskilt förtjust i barn.
– På den tiden sysslade jag inte alls med humor. Jag fick dramatiska roller i tv-serier och gjorde min första riktiga filmroll 1988. Först efter det fick jag chansen att göra min första komedi, också den en tv-serie. Sedan blev det flera.
Det blev det. Som många Hong Kong-aktörer har Chow filmat i ett tempo som skulle bränna ut en såpaskådis. Med typiska titlar som "Dragon fighter Lo Han", "Forbidden city cop" och "From Beijing with love" byggde han stadigt på sitt rykte och sin fanclub i Asien.
"Shaolin soccer" 2001 var den första framgången i väst. "Kung fu hustle" lär inte göra någon av hans nyare fans besviken.
– Den stora skillnaden mellan Stephen Chow i dag och för fem år sedan är att nu är jag filmskapare, inte bara skådespelare, säger Chow som står för både manus, regi och huvudroll i "Kung fu hustle".
– Det var enklare att bara agera, men nu känns det som att jag gör något viktigt. Det är lätt att göra film. Men det är svårt att göra bra film.
I barndomen var Bruce Lee Stephen Chows stora idol. Nu sliter han med frågan hur man ska kunna utveckla arvet från Lee, utveckla hela genren. När man lyssnar på Chow låter det som att ensam bär martial arts-filmen på sitt vältränade axelparti, och för en stund stelnar hans vänliga leende.
– Den är en genre med stort historiskt bagage och omfattar allt från Bruce Lee till "Matrix". Det är svårt att fortfarande överraska publiken. Därför var arbetet med "Kung fu hustle" mer en svår och tung erfarenhet än en trevlig.
– Hur ska man göra för att behålla publikens intresse? Genren måste utvecklas med fräscha idéer. Kampscenerna är förstås det viktigaste. Jag vill hela tiden hitta nya sätt att visa kung fu, göra något annorlunda. Men hur? I "Kung fu hustle" tog Stephen Chow hjälp av den bäste. Actionkoreografen Yuen Wo Ping har tidigare arbetat med bland annat "Crouching tiger, hidden dragon". Vad tyckte han om att göra komedi?
– Han är en mycket smart man med ett öppet sinne. Han ser gammaldags ut, som en kung fu-mästare av den gamla skolan, men är en ung man i själen och öppen för alla galna idéer.
Hur ser då framtiden ut för Stephen Chow själv? Det har ryktats om både Hollywood och en uppföljare till "Kung fu hustle".
– Den har helt klart potential för en uppföljare och det finns en grovskiss. Annars har jag inga andra planer än att fortsätta göra filmer. Kanske i Hollywood, men det har jag ingen aning om. Om det dyker upp ett bra projekt, så varför inte? (TT Spektra)
Erik Helmerson
