I stället för tv – förvirring

Om tio dagar kan vi vinka adjö till en epok: Den gamla ångdrivna, analoga tv:n. Tillsammans, med fjärrkontroll i hand, går vi med tillförsikt in i den ljusa framtid som innebär... eh, är det någon som har fattat skillnaden?

De "nyheter" jag märkt handlar bara om helt nya sorters liksom ilskna störningar i ljud och bildåtergivning. Och jag har haft digital-tv sedan ett halvår eller något, jag vet inte för jag har kabel och tänker utnyttja varje uns av min medborgerliga rätt att inte bry mig.

Jag förstår att ni tv-missbrukare i villor eller icke framkablade boendeformer i glesbygd genomgått en ångest i flera stadier. 1) Förnekelse:Det kan inte vara sant, det händer inte mig, detta berör väl ändå bara gotlänningarna? 2) Våld:I brist på närvaro av tv-tekniker riktad mot själva apparaten. 3) Resignation:Döden, skatterna och tv-licensen slipper jag ändå aldrig. 4) Acceptans:Giv mig styrkan att acceptera det jag inte kan förändra och 5) krishantering: i stället för tv - förvirring.

För vem har med självklara steg travat till kapitalvaruknallen, vetat precis vilken mojick man ska ha och sedan bara kopplat in rätt sladd i rätt hål, tryckt på en knapp och inte mötts av en liten blå rökpuff som signalerar att man just micrat sin hårddisk-dvd?

Eftersom jag är man har jag varit med om en del i den vägen. Vi män anser att det är fegt att läsa bruksanvisningar. Det krånglar bara till saker och går dessutom på tok för långsamt. "Move quicker - fail faster", som de på fullt allvar säger inom mediebranschen i USA.

Vi killar går på instinkt, vägledda av vår speciella video-gen, kopplar, trycker och nyttjar percussiv skötsel enligt deviser som "lite våld har ingen dött av" samt "går det inte med våld, så försök med mera våld".

Precis som med alla andra teknikövergångar lovade man oss guld och gröna skogar med digital-tv:n. Bara vi inte nämnde något om digitalradion, ett sådant etermagplask att det så när tog död på Sveriges Radio och därför anses osportsligt att tala om.

Med digital-tv skulle vi få inte bara bättre bildkvalitet utan även fler kanaler, möjlighet till interaktivitet och tusan vet om inte någon nämnde vitare tänder också. Visserligen bara på nyhetsuppläsare, men ändå.

Är det någon där ute som sitter och är interaktiv med sin tv? Okej, i Filip & Fredriks100 höjdarelärde jag mig att somliga kan känna erotisk dragning till och med till staket, men jag tänkte på andra former av interaktivitet.

Är det någon som fått fler kanaler - och hinner titta på dem? Eller kände att ång-tv:ns bild var upprörande dålig? Ja, jag vill givetvis inte sitta här och bakåtsträva, bara ödmjukt påstå att elektronikindustrins framåtskenande tåg i mångt och mycket drivs av stora teknikskiften där alla måste skaffa all utrustning en gång till.

Låt mig påminna om den vise man som sa: Bara för att någonting är nytt innebär inte det att det är bättre. Sekunder senare blev han bortforslad av svartklädda män från det elektronikindustriella komplexet.

Lars Thulingår ännu inte att facebooka.

lars.thulin@allehandasyd.se