Jenny blir aldrig för gammal för barnböcker
I dagarna släpps Här kommer vi!, den första boken om syskonen Folke & Frida. Som är flodhästar, gulligt mulliga och lätt mumintrollslika.
– Jag satt och skissade på baksidan av ett kollegieblock, när det bara dök upp en liten flodhäst, berättar Jenny.
– Och den var ju såå söt!
Jenny Holmlund, som tillbringade skolåren i Trelleborg men numera bor iMalmö, är annars mest känd som serietecknare. Boken om Folke & Flora är hennes andra barnbok, efter Pyttelitens pekbok som kom i fjor och relativt snabbt sålde slut på första upplagan. Vilket är ovanligt för ett förstlingsverk .
– Jag blev lite sur för att Pytteliten inte fanns ute hos bokhandlarna inför julen. Så jag stegade upp till förlaget och undrade vad de höll på med. Och då sa de att den sålt slut! berättar Jenny lite skamset, men samtidigt stolt.
Just de täta kontakterna med förlaget Egmont Kärnan i Malmö och Jennys sex år som professionell tecknare har lett till att hon samlat på sig en rad erfarenheter om något som många författare in spe drömmer om: hur man får ihop en barnbok, i den mördande konkurrens som råder. De erfarenheterna ligger till grund för den utställning som nu i februari-mars ska visas på stadsbiblioteken i Malmö och Trelleborg. Ett slags ax till limpa-redogörelse av produktionsprocessen. Som inte bara inbegriper diskussioner kring själva idén med boken, utan även tekniska saker man inte tänker på i första stadiet: val av färger och format, anpassning till målgruppen med mera.
– Jag har fått massor av frågor om det här. Det verkar som att många går med en idé om en barnbok de vill göra, säger Jenny.
Snarare än att protektionistiskt värna om sina surt förvärvade kunskaper så vill hon dela med sig av dem. Kanske för att Jenny Holmlund helt enkelt älskar barnböcker.
– Jag vill gärna se flera, utbrister hon entusiastiskt, och avslöjar att hon gärna smiter in på bibliotekens barnavdelningar och lånar ett par titlar. För sitt eget höga nöjes skull.
– Jag har inte riktigt analyserat varför, säger hon. Men det är något livsbejakande med dem. Och det är mycket känslor. Är nallen borta så är det världens undergång. På något sätt kan jag identifiera mig med det!
– Sedan är de så visuella. Läser man en roman skapas ju bilder i ens huvud, men i en barnbok är det någon annan som bjuder på sina bilder. Och de är annorlunda än dem jag skulle ha skapat.
Pyttelitens pekbok, som består enbart av bilder, kom till för att Jenny tyckte det saknades pekböcker som uppmuntrade interaktion mellan barn och förälder. Folke & Frida går ett steg längre med en "berättelse" om samspel och gemensamhet som kan fungera för två- till fyraåringar.
– Jag har försökt undvika att trilla in i standardkönsroller, berättar Jenny. En tjej måste inte vara vårdande och en kille beskyddande. Och oavsett vem som är stor och liten så måste båda få vara duktiga.
Hon strävar efter hög "ååh-faktor". Att man ska tycka att det är så varmt och gulligt att man inte kan låta bli att utbrista "ååh".
Figurerna Folke & Frida är löst baserade på Jenny själv och hennes lillasyster Emma.
– Fast jag var nog inte en lika snäll storasyster som Frida är för Folke, erkänenr Jenny. Jag lät visserligen generöst min lillasyster leka i min lekstuga. Fast det dröjde flera år innan hon fick veta att den egentligen var vår!
Lars Thulin
0410-545 20
lars.thulin@allehandasyd.se
Fotnot. Jenny Holmlunds utställning visas på Malmö stadsbibliotek 3-16 februari, Trelleborgs stadsbibliotek 1-31 mars.
Tre tips till barnboksförfattare:
n Tänk igenom till vem och vilken åldersgrupp boken riktar sig. Viktigt inte minst för ordvalet.
n Det finns inga dåliga teckningar. "Många av de bästa böckerna är jättefult tecknade, men de har personlighet, lust och glädje".
n Ge inte upp efter första försöket. Det kan hända att det kommer en bättre bok efter den första.
