Pittstim behövs på skolgårdarna
När kontringen då äntligen kommer är det inte alls någon manlig version av Fittstim. På pressbilderna är det snälla killar, Inti Chavez Perez och Zanyar Adami redaktörerna. De ser ut som sådana som aldrig sa hora, som Ronnie Sandahl ungefär. Inte det minsta förbannade. Inte aggro.
Boken innehåller femton berättelser om att vara kille. Uppgörelser med manligheten, med hockeylaget, med den nedärvda homofobin. Inti Chavez Perez själv skriver om hur killar visst tvingas till sex mot sin vilja.
Kristofer Folkhammar skriver om olycklig kärlek. Donny Hedlund om att ha ätstörningar.
Jag kommer ihåg hur handbollskillarna i min årgång kissade på varandra i duschen i Österporthallen. Kissade i varandras väskor efter träningen. Kletade snorkråkor på varandra under engelskalektionen. Aldrig passade till oss som var sämre i bandy.
Det var bara en och annan snällis i det där laget. Som aldrig sa hora, som gjorde sina läxor och som var tvungen att låsa in sin träningsbag för att inte få kiss i gympadojorna.
Kanske var det av undertryckt kärlek till varandra som de gjorde allt det här - de hade ju spelat ihop sedan de var småknattar.
När jag lärde känna dem på gymnasiet var det här coola killar som bara de snygga tjejerna fick vara ihop med. Nu har det gått tolv år, alla har fyllt 30 och några håller fortfarande på likadant. Bråkar på hotellrum. Knarkar. Man kan bara skaka på huvudet.
Pittstimsorangea omslag är så nära revolution texterna kommer. Och Pittstimhar fått en del kritik för att den inte är alls lika klatschig som sin föregångare - att den aldrig blir en klassiker utan på sin höjd hamnar på fritidsgården som diskussionsunderlag.
Det där med fritidsgården är tänkt att vara en dissning. Men skulle den här boken komma ända dit är det den bästa komplimang den kan få. Berättelser som de i Pittstimbehövs nämligen allra mest i skolan, på träningen och hemma hos alla föräldrar.
Men allra helst skulle de komma direkt ur hjärtat - från pappor och mammor och tränaren. Så att den snälle killen i nästa generation ska slippa gömma sin gympapåse och hans polare inte ska behöva kissa i den för att få vara med.
