Sånger direkt från ett blödande hjärta

Nånstans mitt livet står han, Anders Wendin – Moneybrother. Och sjunger direkt från ett blödande hjärta.

Publicerad 15 november 2018

Detta är en recension i Ystads Allehanda. En recension är en kritikers bedömning av ett konstnärligt verk.

Anders Wendin – Moneybrother – sjunger om saknad och längtan. Men också om kärlek, och de lyckliga, långsamma dagarna.Foto: Niclas Brunzell

Anders Wendin skriver ett brev. Om allt som tystnade, energin som försvann. Musiken han inte orkade lyssna på. Låtarna han inte kunde skriva.

Huset han bor i, vissa veckor fullt av liv – andra fyllt av en tomhet som väcker melankolin.

Annons

Inspirationen, var blev den av?

Skulle egentligen kunna fortsätta så här. Med Wendins egen berättelse, om orden som ändå fanns. Som kanske bildade ett mönster. Som fick honom att ringa ljudteknikern. Boka studiotid.

När han kom dit, till studion, hade orden formats till tankar som rymde sånger om sorg, saknad, längtan, kärlek. Sånger som också vill fånga de många tillfällena som är de lyckliga, långsamma dagarna.

”Det är dom dagarna jag vill sjunga om”. ”Min lugnaste skiva”, skriver Wendin. ”Men jag har heller aldrig varit så här gammal förut.”

Anders – Moneybrother: Det finns så mycket att älska i den andra energin – när du frustar som en ung Springsteen. Som om livet stod på spel. Men: Du har fortfarande soul, och en intensitet som bara behöver uttryckas på andra sätt. När man står där du står, nånstans mitt livet.

Du sjunger direkt från ett blödande hjärta. Du sjunger på svenska, i en tradition som är lika mycket pop, rock & Motown som visarv, schlager & Svensktopp (!) tidigt 1970-tal.

”Lyckliga gatan” finns inte mer, men Moneybrother hittar dit.

Det är stort, utan överord. Rösten dansar hellre med sordinerad trumpet än ylande gitarr.