The Knife
Middag hos syskonen Dreijer måste vara en underlig upplevelse. "Räck mej saltet", säger du. "Inte förrän du låter som en analog synt, driven av glödande gas och undangömd i en garderob sedan Depeche Modes första LP", säger Karin Dreijer elakt, och det glimmar av Björkskt bus i ögonvrån. Och hon som verkade nästan normal när hon sjöng i Honey Is Cool. Du söker stöd hos brodern Olof, men han är upptagen med att tillverka glockenspiel av gamla nedsmälta The Glove-singlar. "I don't like it easy, I dont like it the straight way" sjunger Karin, och plötsligt förvandlas bordsduken till ett tredimensionellt kalejdoskopsplitter, och du känner dig som om du befann dig i ett videospel från 1970-talet. Det känns vilt, farligt och spännande. Och möjligen som om du ätit någon svamp du inte borde. Det är inte mycket du fattar av syskonens skämt, men du skrattar ändå för deras hyss är underbara och roliga. "Räck mej kniven", säger du. "Du sa kniven! The Knife, fattar du?" ler Karin diaboliskt, och du börjar undra om du inte borde ha tackat ja till tebjudningen hos den galne hattmakaren i alla fall.