96-åring fortsätter kamp för Brasiliens svarta

Ljudet av trafikbrus och helikoptrar genomborrar luften men Maria Soares stämma är stark nog att tränga igenom oljudet. Hennes ansikte utstrålar vitalitet och glädje då TT når henne via videotjänsten Zoom för en exklusiv intervju.

Ett starkt rättspatos och en vilja att uttrycka sina åsikter har hon haft ända sedan hon var liten, berättar hon.

– Min mamma sade åt mig att lämna saker och ting åt Guds försyn, men jag kunde inte låta bli att ta ställning för det som jag tyckte var rätt och försöka ändra på det som jag ansåg var fel, säger Maria Soares.

Med åren tilltog engagemanget och Maria Soares – också känd under sitt smeknamn Dona Santinha – kom att engagera sig i synnerhet för svarta kvinnors rättigheter.

Så småningom började hon också kämpa för HBTQ-personers rättigheter, i enlighet med sin uppfattning om alla människors lika värde. Hon är också en frän kritiker av president Jair Bolsonaro, som kallar sig "stolt homofob". Visst har hon stött på motstånd, men på frågan om hon är rädd svarar hon att hon är så pass gammal att hon lika gärna kan fortsätta kampen.

– Vissa av mina anhöriga har sagt åt mig att jag måste sluta med min aktivism och mina protester, de säger att jag kan råka illa ut. Men jag är inte rädd.

Maria Soares rönte stor uppmärksamhet för sitt stora engagemang efter mordet på den svarta vänsterpolitikern, feministen och HBTQ-aktivisten Marielle Franco i mars 2018. Marielle Franco sköts med flera skott i huvudet och mordet föregicks av en uppiskad hatstämning på sociala medier, då politikerns moral ifrågasattes och rena lögner spreds av hennes meningsmotståndare.

– Vår kamp handlar framför allt mot att bryta tystnaden och få slut på osynliggörandet. Vi svarta har haft en tendens att inte låta våra röster höras men men nu märks en förändring i samhället. Svarta märks på ett annat sätt än de gjorde tidigare, inte minst i pressen, säger Maria Soares.

Maria Soares berättar om hur hon förr om åren brukade utföra experiment för att ta reda på hur många svarta som arbetade som expediter i till exempel apotek och andra butiker.

– Jag gick till säkert tio, tjugo apotek, men det fanns ingen svart person som expedierade vid disken någonstans. Och jag gick till femtio leksaksaffärer, utan att hitta några svarta dockor att köpa, det fanns bara vita, säger Maria Soares och tillägger att hon under en tid i protest slutade titta på tv eftersom det bara syntes vita människor i rutan.

Det var insikten om att kunskap är en viktig väg framåt i kampen för kvinnors och svartas rättigheter som fick henne att vid 67 års ålder utbilda sig till advokat, efter att tidigare i sitt liv ha arbetat som bland annat sjuksköterska.

Då Black lives matter-rörelsen tog ny fart i USA i samband med afroamerikanen Georg Floyd miste livet vid ett polisingripande, fick protesterna mot polisbrutalitet och systematisk rasism förnyad kraft även i Brasilien. Rörelsen heter Vidas negras importam i Brasilien men det finns skillnader här mellan USA och Brasilien, påpekar Maria Soares.

– Black lives matter-rörelsen har varit mycket mera högljudd och tydlig i USA.

Liksom i USA härstammar en stor del av befolkningen i Brasilien från slavar, men landet har varken haft raslagar som i USA eller apartheid som i Sydafrika. Det har funnits ett slags mytomspunnet skimmer kring uppfattningen av Brasilien som ett av regnbågsfärger upplyst och demokratiskt samhälle där svarta och vita levt sida vid sida i jämlikhet. Men själva verket har den strukturella rasismen i grund och botten varit utbredd, påpekar Maria Soares.

– Men jag märker en skillnad och att det håller på att förändras, inte minst bland unga svarta kvinnor som protesterar och gör sina röster hörda. Det inger hopp.