Biden lägger fram plan mot rasism
Protesterna mot rättsväsendets övervåld mot minoriteter rasade i stora delar av USA i fjol när Biden drev sin presidentvalskampanj. Till skillnad från den dåvarande presidenten Donald Trump – som ofta framhöll att han stod på poliskårens sida och som kallade en gatumålning av slagorden "Black lives matter" för en "hatsymbol" – sade Joe Biden sig kunna bygga broar mellan minoriteter och rättsväsendet.
Nu är det upp till bevis för honom.
Hundratals dödsskjutningar
Under tisdagen väntas Biden skriva under ett presidentdekret som skapar en kommission för att utreda polisväsendet i ljuset av bland andra Floyds död, rapporterar nyhetskanalen CNN.
Vid sidan av Floyd har namn som Breonna Taylor och Jacob Blake ekat under fjolårets protester. De är några av de många svarta som drabbats av polisiärt övervåld och vars fall väckt frågor om diskriminering, dold och öppen, inom poliskåren.
Vita husets plan innefattar även direktiv till justitiedepartementet om hur medborgarrättsliga övergrepp ska hanteras och hur man ska kunna garantera att alla behandlas lika inom rättsväsendet, enligt medier. Satsningar på fängelser och allmännyttiga bostäder väntas också.
Hur landar?
Joe Bidens styre är redan historiskt på grund av sin mångfald. Kamala Harris, landets första kvinnliga och första svarta vicepresident, kommer att stå vid presidentens sida när han lägger fram planen, enligt Vita huset. Den förra FN-ambassadören Susan Rice, som nu leder ett inrikespolitiskt råd, väntas också spela en viktig roll.
Det är väl känt att Biden kunde säkra Demokraternas presidentkandidatur tack vare stöd från svarta väljare i sydstaten South Carolina – och att han i mångt och mycket har landets stora minoritetsbefolkningar att tacka för segern i presidentvalet. Många av dessa lär göra tumme upp för initiativen. Frågan är hur de landar bland expresident Donald Trumps anhängare i det USA som Biden lovat att ena.
Bakgrund: Protesterna mot rasism
Våren 2020 flammade protester mot diskriminering och rättsväsendets övervåld mot svarta återigen upp i USA, efter flera uppmärksammade dödsskjutningar.
På vissa platser krävde aktivister att hela polissystemet läggs ned, då de anser att underliggande rasism gör att kåren är bortom räddning och måste organiseras om. På andra platser ställdes krav på mindre polisbudgetar och krympta befogenheter.
Vissa städer hörsammade kraven och aviserade krympta polisbudgetar. Parallellt diskuterades lagar som beskrevs som polisreformer i såväl kongressen som flera delstatsstyren. Och monument och statyer av ledare som anses stå för rasistiska åsikter föll, i synnerhet statyer av sydstaternas förgrundsgestalter.
Här är några av de senaste årets uppmärksammade fall av polisvåld:
23 augusti 2020: Polisen skjuter 29-årige Jacob Blake, inför hans tre barn, i Kenosha i Wisconsin. Sju skott träffar hans rygg i samband med att Blake ska ha ingripit i någon form av konflikt i en bostad. Blake överlevde men blev delvis förlamad.
12 juni 2020: 27-årige fyrabarnsfadern Rayshard Brooks skjuts ihjäl av en polis utanför en snabbmatsrestaurang i Atlanta i Georgia. Detta efter att han testat positivt i en nykterhetskontroll och försökt fly med ett av polisernas elchockvapen.
25 maj 2020: 46-årige George Floyd kvävs till döds under ett polisingripande i Minneapolis i Minnesota. Floyd är obeväpnad när han grips misstänkt för att ha försökt använda falska sedlar. Under ingripandet sitter en vit polisman med knäet på hans nacke i omkring nio minuter innan Floyd blir livlös. Ett filmklipp sprids i sociala medier och väcker fördömanden och avsky.
13 mars 2020: 26-åriga akutsjukvårdaren Breonna Taylor skjuts ihjäl i tumultet efter att tre poliser slår in dörren till hennes lägenhet i Louisville i Kentucky. Polis hävdar att de tog sig in med anledning av en narkotikautredning men de två personer utredningen kretsade kring hade redan gripits.
