Bronsstatyer lever farligt

"Monumentet" i Lund har under hösten bestulits på kanonrör och kanonkulor. I Kävlinge försvann statyn "Flora" ett år tidigare. Kristianstad förlorade två statyer i november och ytterligare sju 2015.

– Vi har över 100 skulpturer i kommunen och de som har försvunnit är bronsskulpturer, så vi tror att det är materialvärdet de är ute efter. Det är metalltjuvar som vill åt metallen och inte skulpturen egentligen, säger Margareta Reuterswärd, konsthallschef i Kristianstad.

Men det är oklart om det är metallen eller det konstnärliga värdet statytjuvarna vill komma åt, enligt polisen.

– Det här kan ju hamna i någon vacker villaträdgård någonstans, mest troligt utomlands långt från brottsplatsen. Vi har erfarenhet av att kulturföremål förs utomlands, men hur det förhåller sig med bronsstatyerna vet vi inte, säger polisintendent Maria Ellior i polisens nationella grupp för artskydds- och kulturarvsbrott.

För att hålla koll på om statyerna säljs på en andrahandsmarknad online behöver man lägga ner mycket stora resurser, understryker hon. En möjlighet är att efterlysa det stulna konstverket internationellt, det gjordes bland annat när en Zornstaty stals i Västerås 2018.

Sedan tidigare har Kristianstad kommun dna-märkt alla skulpturer och satt upp avskräckande skyltar om detta. Men till ingen nytta.

Vissa kommunägda konstverk har flyttats till låsta innergårdar, men Margareta Reuterswärd ser inte det som en rimlig lösning att flytta alla konstverk som är i riskzonen.

– De är ofta skapade för en viss specifik plats och då kan man inte flytta dem utan konstnärens godkännande.

Kommunen överväger också att 3D-scanna alla skulpturer i riskmiljö för att de ska gå att återskapa efter en eventuell stöld. Ett krav på konst som köps in till kommunen i framtiden kommer vara att de har en integrerad larmfunktion.

"Monumentet" i Lund restes i slutet av 1800-talet till minne av det blodiga slaget vid Lund 1676 och står i en egen park. I oktober stod det klart att det länsats på fem kanoner och flera kanonkulor.

– Det är upprörande och tråkigt, säger Emil Nilsson, ansvarig för offentlig konst i Lunds kommun.

Stölden polisanmäldes, men de stulna metalldelarna är inte återfunna. Ambitionen har varit en snabb renovering, men det har visat sig bli en utdragen process, enligt Emil Nilsson.

En konservator med rätt kvalifikationer måste besiktiga verket och komma med förslag på hur det bäst ska upprustas och en diskussion måste sedan föras med försäkringsbolaget.

I Lund diskuteras nu en eventuell framtida dna-märkning av den offentliga konst som tillhör kommunen.

I Ystad upptäcktes vid skolstarten efter jullovet att en skulptur föreställande en ung pojke i ett snäckskal försvunnit utanför Österportskolan. Även här diskuteras nu dna-märkning och eventuell framtida bevakning av skulpturer. Kanske kommer även larm att installeras, enligt konsthallschef Ýrr Jónasdóttir.

Hon har svårt att komma över stölden.

– Den är en del av kulturarvet, ett unikt objekt som stått utanför en gymnasieskola. Det är bedrövligt.

Statystölderna utreds av polisen lokalt, men frågan följs nationellt.

– Vi är väl medvetna om problematiken. Vi vet att det är en pågående brottslighet och det har det varit under flera år, säger Maria Ellior.

Hon pekar på övervakningskameror och larm som möjliga motåtgärder, kanske även märkning som gör det möjligt att identifiera konstverken.

– Det är svårt att skydda kulturarvet, särskilt när det finns utomhus. Det är sårbart helt enkelt.