Annons
Nyheter

CDU i fritt fall – kan Laschet vända skutan?

Internt missnöje, opinionssiffror i fritt fall och anklagelser om osynlighet i valrörelsen. Armin Laschet skulle bli Kristdemokraternas draglok i den tyska valrörelsen – men har i stället blivit en belastning.
Hinner han vända utvecklingen i tid?
Tyskland • Publicerad 14 augusti 2021
Armin Laschet har en turbulent tid bakom sig. Arkivbild.
Armin Laschet har en turbulent tid bakom sig. Arkivbild.Foto: Marius Becker/AP/TT
Tysklands dåvarande förbundskansler Gerhard Schröder i översvämningsdrabbade Grimma i Sachsen, augusti 2002. Arkivbild.
Tysklands dåvarande förbundskansler Gerhard Schröder i översvämningsdrabbade Grimma i Sachsen, augusti 2002. Arkivbild.Foto: Eckehard Schulz/AP/TT
Armin Laschet skrattar gott medan president Frank-Walter Steinmeier håller tal i staden Erftstadt till drabbade av översvämningarna i västra Tyskland i somras.
Armin Laschet skrattar gott medan president Frank-Walter Steinmeier håller tal i staden Erftstadt till drabbade av översvämningarna i västra Tyskland i somras.Foto: Marius Becker/AP/TT

Sommaren 2002 avlöste skyfallen varandra i Europa. I augusti svämmade floden Elbe över sina bräddar efter flera dagars kraftigt regnande, och stora delar av Tyskland stod under vatten.

Den dåvarande förbundskanslern Gerhard Schröder hade fått en rad besvärliga mutskandaler på halsen och var av många uträknad inför valet som stod för dörren. Så drog han på sig regnkläder och begav sig till de värst drabbade katastrofområdena i Sachsen. Det visade sig vara ett genidrag.

"Ledarskap i gummistövlar"

Annons

Bilderna på Schröders "ledarskap i gummistövlar" spreds snabbt, och opinionen vände. Motkandidaten, den bayerske kristdemokraten Edmund Stoiber, var på semester och hann knappt uppfatta vad som hände.

När Stoiber väl återupptog valrörelsen var det för sent, och den 22 september hamnade Socialdemokraterna jämsides med den kristdemokratiska unionen på 38,5 procent, något som tillsammans med De grönas röster räckte för att rädda Schröder kvar vid makten.

Framgångssagan om Schröder i gummistövlar är välkänd i Tyskland, men tycks inte ha gjort intryck på den kristdemokratiske kanslerkandidaten Armin Laschet.

Vitsade i bakgrunden

När skyfall och efterföljande översvämningar ödelade städer och byar i västra Tyskland 19 år senare reste president Frank-Walter Steinmeier till Erftstadt utanför Köln för att inspektera förödelsen och ge sitt stöd till räddningsarbetarna. Laschet, som är ministerpresident i delstaten Nordrhein-Westfalen, var också på plats.

Medan Steinmeier höll tal stod Laschet i bakgrunden och såg ut att dra vitsar för en medarbetare – allt framför rullande kameror.

Det föll inte i god jord hos tyskarna, och fadäsen tros ha förstärkt den redan vikande opinionstrenden. CDU/CSU är nu nere på historiskt usla nivåer kring 22–23 procent, enligt två mätningar tidigare i veckan, och har sedan formtoppen i januari i år tappat mer än var tredje väljare.

Starkt ifrågasatt

Även Laschet själv är starkt ifrågasatt. 70 procent av kristdemokratiska väljare vill enligt en undersökning i Der Spiegel att CDU-ledaren ska stiga åt sidan och släppa fram den mycket mer populäre ledaren för systerpartiet CSU, Markus Söder. Denne ville ha jobbet från första början, men tvingades kasta in handduken, då CDU-ledningen knappast kunde desavouera sin nyvalde ordförande och släppa fram en bayrare.

Med bara sex veckor kvar till valet måste nu Laschet växla upp om han vill vända utvecklingen och ha en realistisk chans att efterträda Angela Merkel som förbundskansler. Tidigare i veckan gjorde han ett försök genom att lansera en uppdaterad coronapolitik – ett område där många uppfattat Laschets linje som synnerligen otydlig. Frågan är om det räcker.

Växande missmod

Hos många kristdemokrater växer missmodet. I partihögkvarteret i Berlin var förhoppningen länge att tyskarna skulle ta Laschet till sina hjärtan bara de lärde känna honom. I stället har motsatsen inträffat, konstaterar Süddeutsche Zeitung torrt:

"Många väljare som tidigare inte hade så bra koll på den nye CDU-ledaren har nu hunnit göra sig en bild av honom. Den är dock så dålig att hans popularitetssiffror har rasat."

Fakta: Armin Laschet

Armin Laschet är ministerpresident (regeringschef) i Nordrhein-Westfalen (NRW), Tysklands folkrikaste delstat, partiledare för CDU och CDU/CSU:s gemensamma kanslerkandidat i förbundsdagsvalet.

Född 1961 i Aachen.

Tog juristexamen 1987. Utbildade sig därefter till journalist, och arbetade på frilansbasis för bland annat bayersk tv.

1994 valdes Laschet in i förbundsdagen, där han satt till 1998. Året därpå tog han i stället plats i Europaparlamentet (till 2005).

Från 2005 delstatspolitiker i NRW, både som lantdagsledamot och minister.

2012 blev Laschet ordförande för CDU:s mäktiga delstatsdistrikt NRW och en av flera viceordförande för CDU på riksplanet.

Sedan 27 juni 2017 ministerpresident i NRW.

Valdes till CDU:s ordförande den 16 januari 2021.

Källa: Land Nordrhein-Westfalen, TT

Fakta: Armin Laschet

Söndagen den 26 september håller Tyskland val till förbundsdagen.

Omkring 60,4 miljoner av Tysklands 83 miljoner invånare är röstberättigade i valet till det tyska parlamentet. Varje väljare har två röster: en förstaröst (Erststimme) och en andraröst (Zweitstimme).

Förstarösten läggs på en kandidat i någon av Tysklands 299 valkretsar, som alla får skicka en representant till förbundsdagen. Detta val är ett så kallat majoritetsval i enmansvalkretsar, vilket innebär att bara en person per valkrets – den som får flest röster – skickas till Berlin, på ett så kallat direktmandat.

Andrarösten läggs på ett parti, närmare bestämt på en lista som tagits fram av partierna på delstatsnivå. Det här valet är proportionellt, och styr också hur många mandat i förbundsdagen ett parti sammanlagt får.

Om ett parti vinner fler direktmandat än det är berättigat till i förhållande till andelen andraröster får partiet så kallade tilläggsmandat. För att inte proportionaliteten ska gå förlorad får även andra de andra partier fler mandat, så kallade utjämningsmandat, till dess att fördelningen återspeglar resultatet av listvalet, alltså andrarösterna.

Systemet gör att antalet platser i förbundsdagen kan variera. Det lägsta antalet är dock 598. Spärren för att komma in i förbundsdagen är fem procent.

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons