Annons
Nyheter

Dålig luft kopplas till ångest och depression

Att utsättas för luftföroreningar under längre tid kan öka risken för psykisk ohälsa, enligt en studie.
Allt mer forskning pekar på att luftföroreningar kan påverka våra hjärnor, och den nya studien ger stöd för att den smutsiga luften har effekt på vårt psykiska mående.
Hälsa • Publicerad 4 februari 2023
Luftföroreningar kan påverka vår psykiska hälsa, pekar alltmer forskning på. Arkivbild.Foto: Pontus Lundahl/TT

Forskarna följt drygt 398 000 personer i Storbritannien, som tidigare inte diagnostiserats med ångest eller depression, under en fyraårsperiod. Utifrån bostadsadress uppskattades hur stora mängder av olika typer av luftföroreningar personerna utsattes för, och via register tog man reda på vilka som diagnosticerades med ångest eller depression.

Resultaten, som publiceras i tidskriften Jama Psychiatry, visar att exponering för flera år av luftföroreningar var kopplat till ökad risk att drabbas av depression såväl som ångest.

Svenska städer

Annons

Anna Oudin är forskare vid Umeå universitet och inriktad på hur luftföroreningar påverkar hjärnan. Hon har läst studien och tycker att den är välgjord.

– Det är inte den första studien som pekar mot att dålig luft påverkar vår psykiska hälsa. Men ännu kan vi inte säga säkert att det är så, och det är en viktig studie för att förstå mer, säger hon.

Nivåerna av luftföroreningar som var kopplade till ökad risk för de båda diagnoserna var jämförbara med de nivåer som finns i flera svenska städer, enligt Anna Oudin. Hennes egen forskning har bland annat visat att barn och unga som bor i områden med högre koncentrationer av luftföroreningar löper högre risk än andra att behöva läkemedel för psykiatriska diagnoser.

Ta sig in i hjärnan

Tidigare forskning visar att luftföroreningar med stor sannolikhet bidrar till utvecklingen av demens. Det finns även visst stöd för att den dåliga luften kan inverka på hjärnans funktion på flera sätt, till exempel när det gäller lättare minnesstörningar, enligt Anna Oudin.

Exakt på vilket sätt luftföroreningarna kan påverka våra hjärnor är inte helt utrett. Men mycket pekar på att det har att göra med att de orsakar inflammation och oxidativ stress.

– Det finns även studier som visar att de minsta partiklarna kan ta sig in i hjärnan, men hur mycket skada de orsakar där vet vi ännu inte, säger Anna Oudin.

Hon tycker att kopplingen till psykisk ohälsa är ytterligare ett skäl att arbeta för att få ner halterna av skadliga partiklar och gaser i luften vi andas. Det har länge varit känt att luftföroreningar är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar.

– Om det verkligen är så att de även bidrar till psykisk ohälsa så är sjukdomsbördan av luftföroreningar mycket större än vi tidigare trott, säger Anna Oudin.

Den nya studien är gjord av forskare vid bland annat Imperial College London och Peking University School of Public Health.

Fakta: Luftföroreningar

Globalt beräknas luftföroreningar leda till 6,7 miljoner dödsfall varje år. I Sverige handlar det om 6 700 förtida dödsfall årligen.

De flesta dödsfall kopplade till föroreningar beror på hjärtinfarkt, stroke och andra hjärt-kärlsjukdomar.

Luftföroreningar är gaser och partiklar i luften som har en negativ påverkan på människa och miljö. Orsaker till dessa föroreningar är bland annat industriell tillverkning, avgaser från fordon, förslitning av vägbanor och förbränning av kol och trä.

De viktigaste luftföroreningarna är kväveoxid och kvävedioxid, aerosoler (små partiklar), polyaromatiska kolväten, svaveldioxid samt marknära ozon.

Källor: The Lancet, Naturvårdsverket, Forskning.se

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons