Annons
Nyheter

Damberg vill se plan för lågkonjunkturen

BNP-prognosen för Sverige på minus 0,8 procent i år är allvarlig, enligt förre finansministern Mikael Damberg (S). Han efterlyser en plan från regeringen.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) tonar ned dramatiken.
Ekonomi • Publicerad 13 februari 2023
Förre finansministern Mikael Damberg (S). Arkivbild.
Förre finansministern Mikael Damberg (S). Arkivbild.Foto: Caisa Rasmussen/TT
Finansminister Elisabeth Svantesson (M). Arkivbild.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M). Arkivbild.Foto: Geert Vanden Wijngaert/AP/TT

Sverige ser ut att bli det enda landet i EU med negativ BNP-utveckling i år, minus 0,8 procent. Bakom denna dystra årssiffra döljer sig tre kvartal i rad med krympande ekonomi, enligt EU-kommissionens vinterprognos.

Och återhämtningen 2024 blir svag, även då verkar Sverige placera sig i botten med en tillväxtprognos på 1,2 procent.

Annons

– Det är både anmärkningsvärt och allvarligt. Sverige blir ju fattigare om det här inträffar. Det påverkar oss alla, säger Mikael Damberg.

– Det allvarliga är att regeringen verkar sakna en plan för den här lågkonjunkturen, tillägger han.

Räntekänsliga hushåll en förklaring

Elisabeth Svantesson, på väg till en middag med sina kvinnliga EU-kollegor och ECB-chefen Christine Lagarde på måndagskvällen, tonar dock ned dramatiken i EU:s vinterprognos.

– Prognosen är i linje med den vi själva presenterade i december, säger hon.

Regeringens decemberprognos för 2023 låg på minus 0,7 procent.

Hög skuldsättning och räntekänsliga hushåll är en förklaring till utvecklingen, enligt Svantesson. Räntehöjningarna trycker ned konsumtionen. Till detta kommer fallande bostadspriser, som lagt en våt filt på bostadsinvesteringar – en viktig drivkraft bakom svensk tillväxt.

Hennes slutsats av måndagens nya prognos från EU-kommissionen är att högsta prioritet fortfarande är att få ned inflationen i Sverige – som lyfte till 12,3 procent i december enligt Statistiska centralbyrån (SCB).

– Det är centralt. När hushållen ser att inflationen går ned till mer normala nivåer kommer man våga investera och konsumera, säger hon.

Damberg tycker dock att regeringen har bromsat ekonomin i onödan, bland annat genom att dra in den förra S-regeringens investeringsstöd till bostadsbyggande och genom att inte höja statsbidragen till kommunerna ytterligare.

TT: Men är inte regeringen bakbunden av en hög inflation?

Annons

– Det gäller att göra rätt saker, säger Damberg.

"Felaktig prioritering"

Han tycker regeringen borde ha stoppat den automatiska höjningen av inkomstgränsen för statlig skatt.

– Att lägga 13 miljarder kronor på de mest högavlönade i vårt land var en felaktig prioritering, säger Damberg.

Han vill att Svantesson (M) nu går ut och berättar vad planen är.

TT: Men har inte den förra S-regeringen ett ansvar för hur ekonomin ser ut?

– Det här är ju en prognos på framtiden. Jag kan bara konstatera att det finns fortfarande möjlighet att påverka framtiden, men då gäller det att agera, säger Damberg.

Det kan, om det behövs, sluta med att det kommer mer stödåtgärder, enligt Svantesson.

– Vi lade ju en svagt åtstramande budget för 2023 för att faktiskt ha ett handlingsutrymme om konjunkturnedgången skulle bli djupare, säger hon.

TT: Vad kan bli aktuellt?

– Det beror på hur konjunkturen utvecklas och det är först om konjunkturnedgången blir djupare än vad prognoserna visar. Men vilken typ av insats man gör beror också på vad det beror på.

Dålig tillväxt per capita

Annons

Hon tycker samtidigt det är viktigt "att ha blicken framåt". Enligt Svantesson har Sverige länge präglats av dålig tillväxt per capita länge, med en svag produktivitetsutveckling sedan 2014.

– Här finns det mer att göra med reformer, mer långsiktigt. Vi har också sagt att vi ska tillsätta en produktivitetskommissionen, därför att Sverige måste få upp produktiviteten. Det är nyckeln till att öka tillväxten på sikt, säger hon.

– Produktiviteten i Sverige har varit alldeles för låg jämfört med andra länder.

Den produktivitetskommission som planeras ska titta både på offentlig och privat sektor och Svantesson hoppas det utmynnar breda reformer.

– Det handlar om allt från skatter till arbetslinjen, självklart. Men det handlar också om utbildning och strukturreformer, för att fler ska driva företag och att företag ska kunna växa i Sverige, säger hon.

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons