De deltar i kriget om nordöstra Syrien
Kurdiska rörelser och kurdledd allians
Sedan 2012 utgör nordöstra Syrien en självstyrande region, Rojava, med säte i Qamishli. Regionen styrs av kurdiska Demokratiska unionspartiet (PYD), som bildades 2003 med just självstyre i Syrien som mål.
Folkets försvarsenheter, eller YPG-milisen, är PYD:s väpnade gren. YPG består främst av etniska kurder, men har så småningom kommit att omfatta andra stridande grupper. 2015 gick de samman under en och samma flagg: Syrian democratic forces på engelska, SDF-alliansen, bestående av såväl kurder som araber och andra nationaliteter.
SDF har haft stöd från en rad länder i sin kamp mot IS, främst USA.
Turkiet
Nyligen inledde Turkiet en luft- och markoffensiv mot mål i det kurdstyrda Syrien nära den turkiska gränsen, bland annat mot städerna Ras al-Ayn, Tal Abyad och Qamishli.
Enligt Turkiets president Recep Tayyip Erdogan är den kurdiska YPG-milisen, som utgör stommen i SDF-alliansen, en gren av den av Turkiet terrorstämplade PKK-rörelsen. PKK har i årtionden drivit en ofta våldsam kamp mot den turkiska regeringen.
Erdogan vill skapa en 30 kilometer bred vad han kallar "säker zon" på den syriska sidan av gränsen. Zonen ska trygga Turkiets säkerhet, enligt Erdogan, som där också vill placera hälften av de nära fyra miljoner syriska flyktingar som finns i Turkiet.
Syriska nationella armén (SNA)
Till sin hjälp har Erdogan flera grupper som tidigare stridit mot Syriens president Bashar al-Assad, i dag förenade under banderollen Syriska nationella armén, SNA, och avlönade av Turkiet. Grupperna rekryterades av Turkiet i fjol för att bekämpa kurdiska styrkor i samband med slaget om Afrin.
En del fraktioner som utgör SNA anklagas för krigsbrott, kanske främst gruppen Ahrar al-Sharqiya. Bland annat misstänks gruppen i dagarna ha mördat nio civila syrier vid en vägspärr nära Tal Abyad, enligt uppgifter från oppositionella Syriska människorättsobservatoriet, SOHR, som bevakar kriget från Storbritannien.
Bashar al-Assads Syrien
I dagarna slöts ett avtal om militärt samarbete mellan den syriska regimen, under president Bashar al-Assad, och kurdiska styrkor i nordöstra Syrien. De syriska styrkorna ska hjälpa till att skydda städerna Kobane och Manbij från turkiska angrepp, rapporterar Reuters.
Efter över åtta års krig i Syrien har Bashar al-Assad nu grepp om drygt två tredjedelar av landet. Nordöstra Syrien har varit den större landyta som legat utanför regimens kontroll på senare tid.
USA
USA har haft en närvaro i Syrien sedan 2014, främst med syftet att bekämpa terrorgruppen IS. För det har landet sedan 2015 allierat sig med SDF-alliansen. Man har också velat minska Ryssland och Irans inflytande.
Sedan han valdes 2016 har president Donald Trump dock varit tydlig med att han vill dra ned på USA:s åtaganden utomlands. Nyligen meddelade han att amerikanska trupper ska dras tillbaka från posteringar utmed den turkiska gränsen – ett drag som i praktiken innebar grönt ljus för Turkiet att inleda en offensiv, och som internationellt har mottagits som ett svek mot kurderna i Rojava.
Runt 1 000 amerikanska soldater fanns fortfarande kvar på marken i Syrien strax efter det att offensiven inletts. Majoriteten befann sig i norra delen av landet, enligt CNN.
IS
De flesta experter är eniga om att IS fortfarande har en närvaro i regionen, men att terrororganisationen är kraftigt stukad och existerar främst i form av sovande celler.
SDF håller tiotusentals tidigare IS-stridande och anhängare i provisoriska fängelser och läger i nordöstra Syrien. Omkring 12 000 IS-medlemmar bedöms vara inspärrade i fängelser och ytterligare tiotusentals IS-anhängare, däribland västerländska kvinnor, ska befinna sig i läger som exempelvis al-Hol nära den irakiska gränsen.
Sedan Turkiet inledde sin offensiv har det förekommit såväl försök till som genomförda rymningar från lägren, hävdar SDF. Uppgifterna är dock svåra att verifiera.
Ryssland
Ryssland är Bashar al-Assads mäktigaste allierade. Samtalen mellan den syriska regimen och SDF-alliansen ägde sannolikt rum på en rysk militärbas i Syrien, enligt Reuters.
Men Ryssland har också en nära diplomatisk relation med Turkiet, trots att parterna i dag står på varsin sida i konflikten om nordöstra Syrien. I somras gjorde Turkiet – den näst största militärmakten inom Nato – ett uppmärksammat köp av flera ryska luftvärnssystem. Parterna träffas regelbundet för att diskutera Syriens framtid.