Tätt med PKK-flaggor under Nato-protest
— Vi är här för att säga till Ulf Kristersson och Tobias Billström att inte lämna över politiken till diktaturen Turkiet, utan det är upp till det svenska folket att avgöra, sade Daniel Riazat, riksdagsledamot för Vänsterpartiet, i talarstolen på Norra Bantorget när demonstrationen inleddes.
Manifestationen arrangerades av nätverket Allians mot Nato och hölls till stöd för demokratiska krafter i Turkiet och mot ett svenskt Natomedlemskap.
Ville stoppa demonstrationen
Vid 13.30-tiden tågade demonstranterna genom centrala Stockholm till Mynttorget innan protesten avslutades två timmar senare. Polisen uppskattade deltagarantalet till omkring 500 personer.
Ugur Cetinkaya, som är en av demonstranterna på plats, anser att Erdogans politik "hotar världen och mest kurder". Sverige måste ta hand om sitt kurdiska folk, säger hon.
– Kristersson får inte sälja sitt folk till Erdogan. Nu kallar de alla oss för terrorister, men vi kurder har aldrig gjort någon illa, säger hon och tillägger:
– Vi lever här och känner oss som svenskar. Vi är här för att vi vill ha frihet och fred.
Deltagaren Andrew Wegerif är emot svenskt Natomedlemskap, och anser att Sverige hamnat helt snett i frågan om PKK, som EU terrorklassat.
– Det (PKK) är en organisation som i två decennier har verkat för demokrati och jämlikhet, vilket vi i Sverige står för, säger han.
– Men just nu håller vi på att alliera oss med den kurdiska röstens motståndare. Vi håller på att bli fiender med en levande demokratirörelse, och det tycker jag är fruktansvärt.
"Nej till Nato! Inga Erdoganlagar i Sverige!", twittrade Rojavakommittéerna, som fanns på plats. Gruppen stod bland annat bakom aktionen då en docka föreställande Turkiets president Erdogan hängdes upp utanför Stockholms stadshus, vilket ledde till skarpa protester från Turkiet.
Stort antal PKK-flaggor
Tidigare i veckan har det kommit krav från turkiskt håll på att svenska myndigheter ska stoppa demonstrationen.
"Vi hoppas innerligt att den nya antiterrorlagen, som träder i kraft den 1 juni, kommer att tillämpas på riktigt. Särskilt måste de svenska myndigheterna förhindra PKK-medlemmar att demonstrera den 4 juni om de menar allvar med att adressera Turkiets dubier", skrev president Erdogans talesperson Fahrettin Altun på Twitter då.
Under söndagens demonstration vajade ett stort antal PKK-flaggor. "PKK är folket, och folket är vi” var ett av slagorden som gick varmt.
"Liten insats"
Svenska myndigheter har konstaterat att en demonstration som omfattas av det svenska grundlagsskyddet inte påverkas av den nya terrorlagen, även om personer uttrycker sympatier för PKK.
Daniel Riazat (V) är ändå starkt kritisk till lagstiftningen:
– Vi är emot att Sverige har infört Erdoganlagar där man försöker att kriminalisera politiska grupper, som har hyllats fram till nyligen, säger han till TT.
– Terrorlagstiftningen är på en ny nivå. Det sorgliga är att man gör det kopplat till att Sverige ska bli medlemmar i Nato och att man låter Erdogan avgöra vad Sverige ska ha för politik för att gå med i en krigsallians.
Enligt polisens presstalesperson Ola Österling krävde demonstrationen en relativt liten insats från polisens sida.
– Vi har några poliser där som framför allt stoppar trafiken så det inte blir några trafikincidenter för dem som går i tåget, säger han.
Fakta: Ny lag förbjuder deltagande i terrororganisation
Den nya terrorlagen, som trädde i kraft 1 juni, innebär att det blir straffbart att "främja, stärka eller understödja" en terroristorganisation.
I detta ingår till exempel att anordna aktiviteter, ta hand om utrustning, sätta upp läger, ordna möteslokaler, administrera bostäder, passa barn, laga mat eller ansvara för transporter. Det blir också straffbart att finansiera deltagande i en sådan organisation.
Straffskalan för deltagande i terroristorganisation ska vara fängelse i högst fyra år.
Om brottet är grovt ska straffskalan vara fängelse i två till åtta år.
Har gärningsmannen lett terroristorganisationen ska straffskalan vara fängelse i två år till livstid.
Lagen har arbetats fram under sex år. Initiativet väcktes efter terrordådet på Drottninggatan 2017, men i dag är frågan främst aktualiserad kopplat till Sveriges Natoprocess, som Turkiet blockerar.
Fakta: Händelser som väckt Turkiets ilska
Flera aktioner mot Nato i Sverige har väckt ilska i Turkiet och lett till protester.
11 januari hängs en docka föreställande president Recep Tayyip Erdogan upp i fötterna utanför Stockholms stadshus. Aktionen, där Erdogan jämfördes med den italienske diktatorn och fascisten Benito Mussolini, väcker starka reaktioner i Turkiet.
12 januari kallar Turkiet upp Sveriges ambassadör med anledning av aktionen och dagen efter ställer Turkiet in det besök Sveriges och Finlands talmän skulle göra i det turkiska parlamentet.
21 januari bränner den högerextreme politikern Rasmus Paludan en koran under en tillståndsgiven manifestation i närheten av Turkiets ambassad i Stockholm.