Annons

Anders Gustafsson: Det behövs ett vaccin mot trendkänsliga skolpolitiker

Läsa, skriva, räkna är viktigare än klimatkunskap. Och skolan kan inte lösa alla samhällets problem.
Anders GustafssonSkicka e-post
Publicerad 19 december 2019
Anders Gustafsson
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Ystads Allehanda politiska etikett är liberal.
Magnus Manhammar, socialdemokratisk riksdagsledamot från Blekinge.
Magnus Manhammar, socialdemokratisk riksdagsledamot från Blekinge.Foto: Fredrik Lund

Vår socialdemokratiska riksdagsledamot Magnus Manhammar vill rädda klimatet genom att införa ”klimatkunskap” som ett eget obligatoriskt ämne från och med årskurs ett. Det framkommer av en motion som han har lämnat in till Socialdemokraternas stundande partikongress.

”Några substantiella motargument är kort och gott svåra att finna”, skriver Manhammar i motionen. Då har han nog inte ägnat frågan särskilt mycket tankemöda. För problemen i svensk skola hopar sig – problem som är långt mycket viktigare än att tillfredsställa uppmärksamhetshungriga riksdagsledamöter.

Annons

Visst, den senaste Pisa-undersökningen var på många sätt glädjande för svensk skola. Den visade att Sverige har hämtat upp mycket av det stora fallet under åren 2000–2012. Svenska femtonåringar ligger återigen över OECD-snittet i samtliga de ämnen/förmågor som Pisa mäter. Men då ska man samtidigt vara medveten om att bortfallet i nämnda PISA-undersökning var stort, 13,5 procent.

I denna grupp, antagligen med främst nyanlända, får man anta att svaga elever är överrepresenterade. Så även om resultatet på Pisa-undersökningen var glädjande utelämnar statistiken viktig fakta om elevernas kunskaper. En försiktig uppskattning tyder på att i verkligheten befinner sig en dryg tredjedel av 15-åringarna i Sverige på den lägsta nivån vad gäller läsfärdighet, menar professor Magnus Henrekson (Kvartal den 17 december). Det är långt viktigare att skolan lär eleverna att läsa än att de ska få, ännu ett, ämne i skolan. Eller vad säger du Manhammar?

Skolornas ekonomi är ett annat huvudbry. Trots politikernas tal om att skolan är viktig är lärarnas och skolledarnas verklighet ofta en annan. Skolvärlden rapporterade nyligen att åtta av tio kommuner i år har genomfört besparingar på skolan. Samtidigt planerar sju av tio kommuner att skära ner ytterligare på skolan under nästa år (Skolvärlden den 8 oktober). Här i länet har exempelvis skolorna i Karlshamns kommun haft sparbeting. Inga ”substantiella motargument” mot att införa ytterligare ett ämne?

Framtidens lärarrekrytering borde få alla riksdagsledamöter att ligga sömnlösa om nätterna. Kvaliteten på de lärare som utexamineras är för låg och fram till 2031 har SCB beräknat att det kommer att saknas cirka 80 000 behöriga lärare i svensk skola. Och då är inte några utexaminerade lärare i ”klimatkunskap” medräknade. Eller tänker sig Manhammar att det bara är att slänga in första bästa aktivist från ”Friday for future” i klassrummet? Om en stor grupp av eleverna inte ens har en grundläggande läsförståelse kanske det inte spelar så stor roll?

Det är tröttsamt med alla dessa politiker som anser att skolan ska lösa varenda tänkbart problem. ”Klimatkunskap” ropar Manhammar. Feministiskt initiativ i Stockholm ropar på ett ”sexlyft” för skolan. Låt skolan fokusera på sitt kärnuppdrag och skolpolitikerna måste våga säga att det faktiskt är mycket, mycket viktigare att barnen lär sig läsa, skriva och räkna än att de ska utbildas till klimataktivister.

Så här i juletid tar jag mig friheten att önska mig något: kan inte någon, snälla, uppfinna ett vaccin mot trendkänsliga skolpolitiker? Behovet är onekligen stort.

Annons
Annons
Annons
Annons