Annons
Nyheter

Oljejättar tjänar tusentals miljarder på krisen

Krig och kris har gett mångmiljardvinster för världens oljebjässar. Vinsterna rakar i höjden och överskottet vräks ut i form av utdelningar och återköp till ägarna.
Och inget tyder på att efterfrågan på olja mattas av.
Ekonomi • Publicerad 9 februari 2023
Fem största västerländska bolagen, 2018–2023 i miljarder dollar.
Fem största västerländska bolagen, 2018–2023 i miljarder dollar.Foto: Johan Hallnäs/TT
Kraftiga vinstlyft för oljeindustrin 2022. Arkivbild
Kraftiga vinstlyft för oljeindustrin 2022. ArkivbildFoto: Dario Lopez-Mills AP/TT

– Det mesta pekar på att efterfrågan på olja kommer att fortsätta öka det närmaste årtiondet, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken.

Lönsamheten för olje- och gasindustrin har skjutit i höjden bland annat som en effekt av Ukrainakriget och sanktionerna mot Ryssland.

Annons

Börsbjässar som BP, Exxon Mobil och Shell gör kanonresultat. Tillsammans med konkurrenterna Chevron och Total Energies ser de enligt prognoser från analysföretaget Refinitiv ut att kunna räkna hem vinster på motsvarande 2 100 miljarder kronor i spåren av Ukrainakriget och energikrisen 2022.

Och pengarna har en tydlig riktning. Investeringar i ökad produktion i den kapitalintensiva sektorn är inte prioriterat. Detta tema är tydligt vart man än tittar, enligt Christian Kofper.

– Det går nu betydligt mer till återköp av aktier och andra aktievänliga åtgärder, som utdelningar – i stället för stora investeringar, säger han.

– Det är en stor trend, tillägger han.

Ökad produktion

Exxon Mobil är ett exempel. De ökar förvisso investeringstakten till 20 miljarder dollar i år, upp från fjolårets 18 miljarder. Men detta ska jämföras med nivåer kring det dubbla för bara 5–10 år sedan.

– Inflationsjusterar du det blir det ännu större skillnad, säger Kopfer.

Kollegan Jens Nærvig Pedersen på Danske Bank observerar samma sak när det gäller de stora börsbolagen i USA.

– USA producerar mindre olja nu än före covid-19-pandemin, trots stora vinstmarginaler. För tio år sedan eller tidigare hade det troligen inneburit stora investeringar. Men denna koppling mellan vinster och investeringar har brutit samman i USA, säger han.

En orsak till detta är Bidenregeringens offensiv med stöd till grön omställning, tror han.

Men på global nivå ser han tecken på att oljeproduktionen är på väg uppåt på många håll efter att ha återhämtat sig från covid-19-pandemin och turbulensen kring Ukrainakriget.

Annons

– Den ryska produktionen har fallit 15 procent. Men produktionen har ökat lika mycket i latinamerikanska länder, Kanada, Norge. Till det kommer lite mer från Qatar och Kina, säger han.

Varmt järn

Produktionen globalt hämmas inte bara av att börsbjässar i väst slutat satsa lika mycket på investeringar. Samma strategi präglar oljekartellen Opec, med Saudiarabien i spetsen, och Vladimir Putins Ryssland. Produktionen begränsas med avtal om produktionskvoter för att hålla uppe prisnivån.

– Det handlar lite om att smida medan järnet är varmt och man försöker därför plocka ut de pengar som bolagen genererar, säger Kopfer om oljeindustrins strategi.

Vinstlyftet 2022 väntas dämpas något 2023, men strukturellt är det historiskt hög nivå på oljepriset.

– Opec tillsammans med Ryssland har ett väldigt starkt grepp om oljemarknaden. Tidigare var USA en stark konkurrent till Opec – och även Ryssland. Men nu är ju ryssarna mer eller mindre i allians med Opec, medan USA har slängt in handduken, säger Kopfer.

Prisnivåerna antas framöver pendla kring 80–100 dollar per fat, vilket enligt Kopfer kan jämföras med ett långsiktigt historiskt snitt kring 60 dollar per fat.

– Så ser det ut om man tittar framåt – det här årtiondet i alla fall, säger Kopfer.

Kan gynna

Någonstans efter 2030 – när elektrifieringen av transportsektorn antas ha brett ut sig – skönjer han en topp för efterfrågan på olja.

– Men där är vi inte ännu. Det mesta pekar på att efterfrågan på olja kommer att fortsätta öka det närmaste årtiondet.

För Pedersen är det än så länge mycket mer oklart när efterfrågan på fossila bränslen faktiskt börjar vika.

Annons

Pedersen pekar på att den globala oljekonsumtionen per invånare i princip varit oförändrad de gångna 40 åren, trots alla förändringar vi sett på marknaden. Och då världens befolkning väntas öka med 25 procent på 30–40 år ser han en enorm ökning av efterfrågan på energi.

– Kommer förnybara energikällor tränga undan fossila bränslen och även ta hand om den ökade efterfrågan på energi? Jag har inget svar på den frågan, men jag kan konstatera att det är ett ganska stort kliv för förnybara energikällor och att det kan finnas utrymme för fortsatt oljeproduktion långt fram i tiden, säger han.

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons