Annons
Nyheter

Detta vet vi om de stora skalven

De kraftiga jordbävningarna i Turkiet och Syrien har krävt tusentals dödsoffer och lett till en enorm förödelse. Här följer det vi känner till om händelserna så här långt.
Turkiet • Publicerad 8 februari 2023
Människor försöker värma sig runt en eld vid av de många raserade byggnaderna i den turkiska staden Malatya.
Människor försöker värma sig runt en eld vid av de många raserade byggnaderna i den turkiska staden Malatya.Foto: AP/TT
Det första skalvet inträffade klockan 4.17 lokal tid (2.17 svensk tid), natten mot måndagen, och hade en magnitud som av amerikanska USGS med flera uppmättes till 7,8.
Det första skalvet inträffade klockan 4.17 lokal tid (2.17 svensk tid), natten mot måndagen, och hade en magnitud som av amerikanska USGS med flera uppmättes till 7,8.Foto: Johan Hallnäs/TT

När och var började skalven?

Det första och största skalvet skedde klockan 4.17 lokal tid (2.17 svensk tid), natten mot måndagen. Dess magnitud har uppmätts till 7,7 eller 7,8 – och det inträffade på omkring 18 kilometers djup. Epicentrum var i sydöstra Turkiet, nära gränsen till Syrien. Det var ungefär 20 kilometer norr om tvåmiljonersstaden Gaziantep och strax söder om miljonstaden Kahramanmaras.

Annons

Det stora skalvet följdes av många efterskalv varav flera har haft en magnitud på omkring 6. Nio timmar efter det första skalvet, vid lunchtid på måndagen svensk tid, skedde ytterligare ett än mer kraftfullt skalv. Det hade sitt epicentrum några mil norr om Kahramanmaras och en magnitud som uppmättes till 7,5.

Även under tisdagen inträffade skalv i området. På tisdagsmorgonen uppmättes två skalv med en magnitud på minst 5.

Det starkaste av skalven är det kraftigaste som har drabbat Turkiet sedan 1939. Det rapporteras ha känts i såväl Grekland som Egypten och registrerades även av mätstationer så långt bort som Sverige och Grönland.

.

Hur många har skadats och omkommit?

Över 11 200 människor har dött i katastrofen, enligt nyhetsbyrån AFP. Enligt många experter kommer den siffran att stiga. Tiotusentals har skadats.

Samtidigt kommer en varning från Världshälsoorganisationen (WHO) om att de som behöver hjälp räknas i miljoner och inte tusental. Enligt WHO bor 23 miljoner människor i de utsatta områdena, varav 5 miljoner anses tillhöra "särskilt sårbara befolkningar".

Antalet offer som hittas väntas också fortsätta att stiga i takt med att sök- och räddningsarbetet pågår och rasmassor i det drabbade området röjs.

Räddningsarbetet kompliceras av att det råder vinterväder med regn och snö på flera håll. De låga temperaturerna slår också hårt mot alla de människor som förlorat sina hem i jordbävningarna.

.

Annons

Hur stora är skadorna?

Från turkiskt håll rapporteras nära 3 000 byggnader ha rasat i sju provinser och rapporter om stora skador kommer från många städer inom en radie på minst 30 mil från epicentrum.

I det krigshärjade Syrien rapporteras ytterligare hundratals byggnader ha rasat. FN:s organisation på plats meddelar att bland annat lager med förnödenheter till internflyktingar har förstörts.

Även flera kulturhistoriskt värdefulla byggnader har skadats i jordbävningarna, bland annat en befästning i turkiska Gaziantep, vars äldsta delar är över 2 200 år gamla. Enligt FN:s kulturorgan UNESCO har också två platser på dess världsarvslista skadats. Det handlar om delar av den syriska staden Aleppo och fästningen i den sydöstra turkiska staden Diyarbakir.

I den stora hamnen i turkiska Iskenderun bröt en stor brand ut efter det att containrar vräkts omkull av skalven. Två dagar efter jordbävningarna rasar branden fortfarande.

.

Varför inträffade skalvet där?

Turkiet är ett av jordens mest jordbävningsdrabbade länder. Den anatoliska halvön utgör i princip en egen mikroplatta och de kraftiga jordbävningar som inträffar där sker när de afrikanska och arabiska plattorna trycks mot den anatoliska plattan. Den spricka som uppstått är enligt seismologen Björn Lund omkring 20 mil lång och går från Medelhavskusten nordost mot östra Turkiet.

Skalven har skett i ett område som sträcker sig från ett område nära Cypern i Medelhavet och i diagonal nordöstlig riktning genom Turkiet.

Det har gått mer än ett århundrade sedan ett skalv orsakade förödelse i denna skala i regionen. Men det har skett mindre jordbävningar då och då under de senaste 25 åren och regionen har bedömts ligga i riskzonen för en större katastrof.

Fakta: Syrien

Syrien är en relativt ung stat, grundad i ett område där människan bott i årtusenden – såväl huvudstaden Damaskus som Aleppo platsar bland världens äldsta städer.

Fram till och med första världskriget var dagens Syrien del av Ottomanska riket, alltså det som nu krympt och omvandlats till dagens Turkiet. Mellan världskrigen styrdes Syrien-området av Frankrike, som sedan drog sig tillbaka så att landet kunde bli självständigt efter andra världskrigets slut.

Men även sedan dess har syrierna haft en turbulent och ofta brutal politisk tillvaro. Landet har krigat mot Israel ett antal gånger sedan slutet av 1940-talet och bildade kortvarigt Förenade arabrepubliken med Egypten och Gazaremsan i slutet av 50-talet. Efter flera kupper under 60-talet tog familjen al-Assad makten, först fadern Hafez al-Assad och efter hans död 2000 sonen Bashar al-Assad. Den sistnämnde har lyckats hålla sig kvar vid presidentposten, mycket tack vare ryskt stöd, även under det inbördeskrig som rasat i landet sedan "Arabiska våren" i början av 2010-talet.

Fakta: Turkiet

Världens till ytan 36:e största land. Men befolkningen, cirka 85 miljoner, gör att landet räknat i antal människor är 18:e störst i världen. Det innebär att ungefär var 100:e person på jorden är turk.

Få platser i världen har varit permanent bebodda längre än dagens Turkiet – det gynnsamma läget på vägen mellan Afrika, Asien och Europa har varit attraktivt i årtusenden.

Att ligga vid ett vägskäl har dock sina sidor. Turkiet ligger delvis i Europa, men mest i Asien. Landet blev för över 20 år sedan kandidat för EU-medlemskap, men politisk oenighet och diverse kriser har inneburit att processen numera ligger på is. Turkiet är medlem i den västliga försvarsalliansen Nato, ett samarbete som dock gnisslar i och med att landet samtidigt gör stora vapenaffärer med Ryssland och asiatiska länder.

Ankara är huvudstad, men Istanbul är världsstaden som utgör landets stora metropol.

Turkiet gränsar till Svarta havet i norr, Georgien i nordost, Armenien, Azerbajdzjan och Iran i öster, Irak, Syrien och Medelhavet i söder, samt Bulgarien och Grekland i nordväst.

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons