Annons
Nyheter

Dipp för flyget – nya normer spelar in

Vårt sug efter flygresor har ökat, men ligger långtifrån nivåerna innan pandemin. En effekt av tunnare plånbok, omvärldsoro – eller att många ser flyget som miljöboven nummer ett?
Miljö • Publicerad 13 februari 2023
Miljoner passagerare till och från svenska flygplatser per år.
Miljoner passagerare till och från svenska flygplatser per år.Foto: Johan Hallnäs/TT
Debatten om flygskam gjorde avtryck, enligt forskare. Arkivbild.
Debatten om flygskam gjorde avtryck, enligt forskare. Arkivbild.Foto: Lars Pehrson/SvD/TT
Jörgen Larsson, forskare vid Chalmers tekniska högskola.
Jörgen Larsson, forskare vid Chalmers tekniska högskola.Foto: Sara Larsson/TT

Vintermörker och slask. En charterresa till Kanarieöarna eller annat soldränkt ställe har länge varit drömmen för många svenskar så här års. Frågan är om det är på väg att ändras.

Under 2022 flög totalt 25,3 miljoner passagerare till och från de svenska flygplatserna, enligt statistik från Transportstyrelsen. Det är betydligt fler än under covid-åren, men samtidigt bara 67 procent av nivåerna 2019, innan pandemin satte stopp för mångas resande.

Annons

Fjolårets flygdipp kan till viss del bero på att pandemin ännu påverkade våra resvanor. Men en rad andra faktorer spelar troligen in även, och det är svårt att veta vad som påverkar mest, enligt Simon Posluk, enhetschef på Transportstyrelsen.

– Det finns ett starkt samband mellan hushållens ekonomi och resandet, men intressant nog såg vi redan 2018 en avmattning av efterfrågan, särskilt på inrikes flygresor. Så det handlar inte bara om en effekt av krig och pandemi och annat elände, utan det kan även bero på förändrat beteende där både digitala vanor och klimatskäl kan spela in, säger Simon Posluk.

Oavsett orsak tycks siffrorna vara del av ett trendbrott. Länge pekade vårt flygande stadigt uppåt: Åren 1990–2017 ökade svenskarnas flygande med dryga 3 procent per år, mätt som antal flygkilometer.

"Markant minskning"

Inrikesflygandet låg dock på samma nivå fram till 2017, det var utrikesflyget som växte. Men 2017 hände något. År 2017-2019 minskade svenskarnas flygande till andra länder med mellan 5 och 10 procent – en ”markant minskning”, enligt en rapport gjord av bland andra Jörgen Larsson, forskare inriktad på flyg och hållbar konsumtion vid Chalmers tekniska högskola.

Viljan att semestra mer klimatvänligt tros vara en viktig orsak, enligt rapporten, som pekar på att debatten om flygskam drog i gång 2016 och satte ljuset på flygets klimatpåverkan.

Även om debatten falnat tror Jörgen Larsson fortfarande att hänsyn till klimatet bidrar till flygets minskade popularitet. Han hänvisar bland annat till Naturvårdsverkets återkommande undersökning på området. På frågan ”Har du gjort något i ditt vardagsliv för att minska din klimatpåverkan under de senaste två åren när det gäller ditt val av semesterresor?” har andelen som svarat ”ja” ökat från 37 procent 2015, till 62 procent 2021.

– Även om det alltid finns en diskrepans mellan vad folk säger och vad folk gör, så kan man anta att en stadig ökning över tid avseende vad man säger också har en påverkan på beteendet, säger Jörgen Larsson.

Färre jobbresor

När det gäller tjänsteresor är det desto tydligare att nya digitala mötesvanor bidragit till att färre tagit flyget, framhåller han.

– Många organisationer har resepolicies som begränsar flygandet, både av klimatskäl och för att videomöten blir billigare. Många tror att tjänsteresandet aldrig kommer tillbaka till samma nivåer.

Det är också vad Transportstyrelsens prognos för 2022–2028 pekar på: Tjänsteresorna med flyg ser inte ut att nå pre-pandemiska nivåer igen.

Annons

Totalt sett under 2023 spås vi visserligen flyga mer än i fjol, men uppsvinget efter pandemin ser ut att mattas av. Främst till följd av omvärldsoro och lågkonjunktur, enligt Transportstyrelsen.

Men, på sikt väntas svenskarna flyga mer utomlands igen enligt myndighetens prognos, och 2028 kan vi vara tillbaka på samma nivåer som innan pandemin. Däremot verkar vi inte få tillbaka samma sug efter att ta flyget inom landets gränser som innan pandemin – 2028 väntas en av fyra passagerare skippa inrikesflyget jämfört med 2019.

"En normförändring"

Även om många faktorer spelar in, så är det troligt att en delförklaring till det minskade flygandet handlar om en normförändring. Det anser Maria Wolrath Söderberg, retorikforskare vid Södertorns högskola, som studerat varför vissa slutar att flyga. Hon tycker att den allmänna debatten ofta ger sken av att vi flyger ”som galningar” efter pandemin, vilket ger en vilseledande bild att vi är oförmögna att ställa om:

– Minskningen speglar en normförändring som är mycket tydlig i samtal och sociala medier. Det är särskilt intressant med tanke på att vi möter få andra exempel på tydliga beteendeförändringar för klimatets skull.

Svenskar och flyget

Den totala klimatpåverkan från svenskarnas flygande står för lika stora utsläpp som hela personbilstrafiken i Sverige.

Utsläppen från svenska befolkningens flygresor ökade med 47 procent under åren 1990–2017. Utrikesresorna stod för 93 procent av utsläppen från flyget år 2017.

För att nå Parisavtalets mål att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader behöver utsläppen vara i genomsnitt högst 1 ton koldioxidekvivalenter per person år 2050. Det är vad en tur och retur-resa med flyg från Sverige till södra Spanien i dag orsakar i snitt per resenär.

Medelsvensson släpper i dag ut åtta ton per person och år.

I Sverige flyger vi mer än fem gånger så mycket som det globala genomsnittet.

Källa: Naturvårdsverket

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons