Annons
Nyheter

Domstol: Koranbränning ska tillåtas

Polisens beslut att neka tillstånd till koranbränningar utanför Turkiets och Iraks ambassad var fel, meddelar förvaltningsrätten i Stockholm.
Brott • Publicerad 4 april 2023
Förvaltningsrätten på Tegeluddsvägen i Stockholm. Arkivbild.
Förvaltningsrätten på Tegeluddsvägen i Stockholm. Arkivbild.Foto: Fredrik Sandberg/TT

"Förvaltningsrätten anser inte att de omständigheter som har legat till grund för Polismyndighetens beslut är tillräckliga för att neka tillstånden i de två aktuella fallen. Polismyndighetens beslut ska därför upphävas", skriver förvaltningsrätten i ett pressmeddelande.

I mitten av februari nekade polisen två koranbränningar på kort tid, efter inrådan från Säkerhetspolisen, utanför Turkiets respektive Iraks ambassad. Besluten motiverades med att hotbilden mot Sverige har påverkats av tidigare koranbränningar och att risken för attentat ökade om framtida koranbränningar skulle tillåtas.

Annons

Besluten kritiserades av bland andra Henrik Wenander, professor i offentlig rätt, som hävdade att polisen inte hade stöd i lagen.

– Som lagstiftningen ser ut ser jag ingen möjlighet till att de (förvaltningsrätten) ger polisen rätt, sade han då till TT.

Enligt ordningslagen får sådana avslag nämligen bara ske om det är nödvändigt för ordning och säkerhet i direkt anslutning till demonstrationen.

Tidigare i år slog kammarrätten fast att polisens beslut att ställa in en demonstration i Norrköping i april förra året, där Rasmus Paludan ville bränna koranen, var felaktigt. Detta eftersom man ansåg att ordningslagen inte ger möjlighet för polisen att ställa in sammankomster för att störningar tidigare har inträffat eller befaras inträffa

Fakta: Det här har hänt

11 januari: En docka föreställande president Recep Tayyip Erdogan hängs upp i fötterna utanför Stockholms stadshus. Aktionen, där Erdogan jämfördes med den italienske diktatorn och fascisten Benito Mussolini, väcker starka reaktioner i Turkiet.

21 januari: Den högerextreme politikern Rasmus Paludan håller en tillståndsgiven allmän sammankomst i närheten av Turkiets ambassad i Stockholm, där han bränner en koran. Enligt Paludan är syftet att "markera lite yttrandefrihet" mot Turkiet.

Protester mot Sverige bryter ut i Turkiet och flera andra länder. Sveriges ambassad i landet stängs tillfälligt under protesterna.

1 februari: Säkerhetspolisen varnar för att den senaste tidens händelser, som koranbränningen utanför Turkiets ambassad, kan vara "hotdrivande". Terrorhotnivån höjs dock inte utan ligger kvar på en trea i den femgradiga skalan.

8 februari: Polisen nekar en koranbränning utanför Turkiets ambassad, med motiveringen att tidigare koranbränningar väckt starka reaktioner internationellt och att det påverkat hotbilden mot Sverige. Bakom ansökan stod kulturföreningen Apallarkerna. Syftet var enligt föreningen att stoppa den svenska Natoanslutningen.

Beslutet överklagas strax därefter till förvaltningsrätten.

16 februari: Den andra koranbränningen på kort tid nekas, den här gången utanför Iraks ambassad. Ansökan var inlämnad av en irakisk man som sade sig tillhöra en kristen minoritet och som ville kritisera islam. Även detta beslut överklagas till förvaltningsrätten.

8 mars: Nationellt centrum för terrorhotbedömning skriver i sin helårsbedömning att Sverige gått från legitimt till prioriterat mål för terrorattentat.

16 mars: Kammarrätten slår fast att polisens beslut att ställa in en demonstration i Norrköping i samband med påskupploppen förra året var felaktig. Den anför att polisen, enligt ordningslagen, inte kunde ställa in allmänna sammankomster till följd av ordningsstörningar som inträffat eller befaras.

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons