Annons
Nyheter

Det kan bli en dubbelhöjning till

Riksbanken slår med den nye chefen Erik Thedéen till med ett något mer hökaktigt räntebesked än väntat. Det kan bli en dubbelhöjning till, redan i april, är budskapet.
– Inflationen har inte avtagit i Sverige som den gjort i vissa andra länder, säger han på en pressträff.
Ekonomi • Publicerad 9 februari 2023
Riksbanken höjer styrräntan med 0,50 procentenheter till 3,00 procent
Riksbanken höjer styrräntan med 0,50 procentenheter till 3,00 procentFoto: Johan Hallnäs/TT
Riksbankschef Erik Thedéen, som tog över uppdraget vid årsskiftet efter 17 år med Stefan Ingves på posten, berättar om det senaste penningpolitiska beslutet på en pressträff.
Riksbankschef Erik Thedéen, som tog över uppdraget vid årsskiftet efter 17 år med Stefan Ingves på posten, berättar om det senaste penningpolitiska beslutet på en pressträff.Foto: Jonas Ekströmer/TT

Höjningen av styrräntan med 50 punkter (0,50 procentenheter) till 3 procent – den högsta nivån på 15 år – fattades av en enhällig direktion. Och höjningen var väntad.

Men till detta bifogar Riksbanken också en oväntat hökaktig prognos, som bland annat pekar på ännu högre styrränta redan i vår.

Annons

Dessutom ska Riksbanken även börja strama åt genom att lyfta långa marknadsräntor med hjälp av försäljning av statsobligationer från och med april.

"Inflationen är alldeles för hög"

Höjningen på nästa räntemöte – i april – hamnar troligen på 25 eller 50 punkter, enligt Erik Thedéen.

– Inflationen i dag är alldeles för hög, den är en kostnad för hushåll, för företag och för samhällsekonomin, säger Thedéen på en pressträff.

– Vi är också oroliga för att en bestående svag krona – som försvagas ytterligare – kan driva på inflationen mer. Det är inte bra, tillägger han.

Skulle Riksbanken slå till med ytterligare en så kallad dubbelhöjning på 50 punkter i april skulle styrräntan i Sverige ha lyfts från noll till 3,50 procent på ett år.

Bolåneräntorna har hängt med uppåt, fast inte riktigt lika mycket än så länge. Men för ett hushåll med ett bolån på tre miljoner innebär en höjning av boräntan på 50 punkter – som torsdagens – en ökning av räntekostnaden med 1 250 kronor per månad före ränteavdrag.

Motivet med åtstramningarna är att genom att trycka ned konsumtionen i Sverige få bukt med den skyhöga inflationen – som i fjol skenade upp till den högsta nivån på 31 år och ännu inte visat några tydliga tecken på att vika ned sig.

– Vi talar om en inflation som är på 10 procent, som ska vara på 2 procent. Vi har en underliggande inflation som är på 8 procent, som också ska vara på 2 procent, säger Thedéen.

– Det finns en risk att räntekänsliga hushåll får det svårt. Det är vi fullt medvetna om, tillägger han.

"Med laserprecision"

En ihållande hög inflation är dock ett ännu värre gissel än högre boräntor, enligt riksbankschefen.

Annons

– Inte för att förringa den kostnad som kommer med en räntehöjning, men det är viktigt att ha det perspektivet, att den höga inflationen gröper ur hushållens köpkraft med laserprecision, säger han.

En orosfaktor för Riksbanken är tecken på att företag har ändrat sitt beteende när det gäller prissättningen. Historiskt har högre produktions- och importkostnader till stor del hanterades av krympta marginaler i företagsled, enligt Thedéen. Detta beteende verkar inte längre gälla efter fjolårets inflationschock.

Dessutom finns det branscher där kraftiga prishöjningar gjorts utan att det finns motsvarande påverkan när det gäller energikostnader, enligt riksbankschefen.

– Är det här ett nytt beteende? Eller var det bara så att det var en extrem chock på importpriserna förra året som gjorde att det blev lite av en ketchupeffekt? Det vet vi inte. Men det är något som oroar oss, säger han.

Räntetopp om ett år

I sin höjda räntebana ligger nu Riksbankens prognos på en räntetopp på 3,33 procent om ett år – en nivå som direktionen därefter låter gälla två år framåt. Detta är mer hökaktigt än de flesta bedömare, som inför räntebeskedet räknat med att Riksbanken kommer behöva dra ned på räntan något i början av 2024.

Thedéen tonar dock ned räntebanans betydelse i det osäkra läge som råder.

– Det råder fundamental osäkerhet var det här tar vägen. Vi följer inkommande data. Vi är någorlunda säkra på vad vi gör på två-tre månaders sikt, men därefter råder stor osäkerhet, säger han.

Relativt höga räntor ska man dock räkna med, är beskedet.

– Inflationsproblemet är så betydande så vi vill ändå flagga för att vi kommer att ligga på relativt höga räntor under lång tid. Men det är verkligen en osäker prognos och det ska man tänka på.

Enligt Riksbankens prognos bör de åtstramningar som nu görs leda till att inflationen faller i år och balanserar sig runt målnivån på 2 procent 2024.

Annons

Kronan har lyft med omkring 15 öre mot euron och dollarn efter räntebeskedet. Samtidigt stiger räntan på tvååriga svenska statsobligationer med 10 punkter (0,10 procentenheter), medan den tioåriga marknadsräntan lyfter med nästan 20 punkter.

Rättad: I en tidigare version fanns en felaktig BNP-siffra i faktarutan.

Fakta: Riksbanken skruvar på BNP-prognosen

De penningpolitiska åtstramningarna och inflationschocken väntas slå hårdare mot svensk ekonomi än väntat, enligt en uppdaterad prognos från Riksbanken.

Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) väntas minska med 1,1 procent i år och återhämtningen 2024 stanna på 0,9 procent, enligt de färska siffrorna. Tidigare låg prognosen på en BNP-minskning med 1,2 procent i år och en tillväxt på 1 procent 2024. För 2025 höjer Riksbanken tillväxtprognosen till 1,9 procent, från tidigare 1,7 procent.

När det gäller arbetslösheten räknar Riksbanken med att den lyfter till 8 procent i år och 8,4 procent 2024-2025, för att först därefter backa till 8,1 procent i början av 2026. Där låg tidigare prognosen på en arbetslöshet på 7,9 procent i år, och 8,3 procent under åren 2024-2025.

Räntebanan – det vill säga Riksbankens prognos för styrräntan – toppar på 3,3 procent 2024 och ligger sedan kvar på den nivån 2025 och i början av 2026.

Inflationen enligt KPIF-måttet – som enligt Riksbankens inflationsmål ska ligga kring 2 procent – beräknas i år sjunka till 5,5 procent i snitt från fjolårets 7,7 procent. För 2024-2025 räknar Riksbanken med en KPIF-inflation på 1,9 procent och. I början av 2026 räknar Riksbanken med 2 procent i KPIF-inflation.

Källa: Riksbanken

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons