Annons

Expert: Frågetecken om krasch med säkert plan

Direkt efter flygkraschen i Iran påstods den ha orsakats av misstag från piloternas sida eller ett tekniskt fel. Det tonades senare ned. Men frågorna är många: piloterna var erfarna och planet – en Boeing 737-800 – var bara 3,5 år gammalt.
Iran • Publicerad 8 januari 2020
Jan Ohlsson, flygsäkerhetsexpert.
Jan Ohlsson, flygsäkerhetsexpert.Foto: Privat
Räddningspersonal undersöker platsen där det ukrainska planet kraschat.
Räddningspersonal undersöker platsen där det ukrainska planet kraschat.Foto: Ebrahim Noroozi/AP/TT
Hans Kjäll, flygsäkerhetsexpert. Arkivbild.
Hans Kjäll, flygsäkerhetsexpert. Arkivbild.Foto: Henrik Witt/TT

Det är för tidigt att dra några slutsatser, påpekar flygsäkerhetsexperten Jan Ohlsson. Han anser att det finns många oklarheter och frågetecken gällande flygkraschen.

– Planet är en vanlig modell som har ett väldigt högt anseende. Det har aldrig hänt motsvarande olycksförlopp med denna maskin, trots att det finns tusentals i trafik. Det ökar misstänksamheten om vad felet egentligen beror på, säger Jan Ohlsson.

Annons

Hans Kjäll, även han flygsäkerhetsexpert med ett förflutet bland annat som analytiker på dåvarande Luftfartsinspektionen, håller med om att flygplanstypen är välanvänd och säker.

– Det är en beprövad flygplanstyp som fortfarande är under tillverkning. Det är ingen skugga på flygplanet om det underhålls efter reglerna. Men det vet vi ingenting om, säger Hans Kjäll.

Oklar orsak

Ukrainas ambassad i Iran uppgav först att kraschen orsakats av ett motorhaveri – och inte av terrorism. Men ambassaden tillbakavisade senare det uttalandet.

Att den skulle ha orsakats av ett motorfel finns det inga kända bevis för ännu. Innan informationen i de påträffade svarta lådorna har analyserats kan man inte säga vad som orsakat kraschen.

– Det finns ett antal öppna frågor. Ropade besättningen något nödmeddelande till flygtrafikledningen? Det vet vi ingenting om. De sades "tekniskt fel", men det måste ju baseras på någonting. Man måste avvakta för att kunna säga om det är tekniskt fel tills man undersökt de svarta lådorna, säger Hans Kjäll.

Minst tio svenskar fanns bland de omkomna på det ukrainska flygplan som kraschade i Iran, enligt flygbolaget och Ukrainas utrikesminister.

Svensk expert

Statens haverikommission (SHK) har utsett avdelningschefen Peter Swaffer till svensk expert i ärendet.

SHK noterar på sin hemsida att det är iranska myndigheter som ska utreda händelsen, men också att alla ombord rapporteras ha omkommit samt att svenska medborgare fanns bland passagerarna. Swaffer utses därför i enlighet med bestämmelserna i Chicagokonventionen om civil luftfart, skriver SHK.

De två svarta lådorna innehåller viktig information – den ena om piloternas kommunikation med varandra och trafikledningen och den andra om inställningarna ombord på planet. När kraschen ska utredas med hjälp av dessa blir vilket land de skickas till en viktig fråga.

Ukraina kommer att sända en grupp experter till Iran för att utreda omständigheterna kring flygkraschen, meddelar landets president Volodomyr Zelenskyj.

Annons

"Vår prioritet nu är att ta reda på sanningen och vem som är ansvarig för denna förfärliga katastrof", skriver Zelenskyj i ett uttalande på Facebook.

Kan dröja

Med tanke på det spända läget mellan USA och Iran riskerar haveriutredningen att bli svår, menar Jan Ohlsson.

– En haveriutredning ska göras med representanter för tillverkare och motortillverkare. Det betyder att Frankrike och USA som har tillverkat själva flygkroppen bör vara närvarande, men det är osannolikt att man skickar en amerikan till Iran just nu, kanske knappt en fransman.

Hans Kjäll säger att enligt internationell haveriutredningsstandard ska man inom 30 dagar komma ut med en preliminär haverirapport.

– Den innehåller bara fakta om vad som hände och vilka konsekvenser det fick. Svaret på frågan varför får man vänta med till slutrapporten. Det tar minst sex månader med en sådan utredning, ibland upp till ett år. Det dröjer lång tid innan vi får reda på vad som orsakade det här, säger Hans Kjäll.

Fanny Hällegårdh/TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons