unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Expert: Riksbanken skapar växande klyftor

Riksbankens planer på att köpa företagsobligationer får kritik av flera ekonomer.
Det kan öka klyftorna i samhället, anser Nordeas chefekonom Annika Winsth.
Riksbankens köp av företagsobligationer får kritik. Arkivbild.
Riksbankens köp av företagsobligationer får kritik. Arkivbild.
Foto: Hasse Holmberg / TT

Riksbanken ska börja köpa så kallade företagsobligationer, ett slags lån till privata företag. Riksbanken tänker köpa obligationer för tio miljarder kronor fram till sommaren. Det är i och för sig växelpengar i Riksbankens svindlande värld, men banken öppnar för mer köp längre fram.

Det har fått Annika Winsth att reagera. Hon anser att när Riksbanken köper obligationer bidrar det till att öka inkomstskillnader.

– De som redan äger tillgångar som obligationer och aktier gynnas på bekostnad av dem som inte gör det, säger hon.

"Viktig diskussion"

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på ystadsallehanda.se, appen MinYA och e-tidning mån-lör. Endast 79 kr första månaden! (ord pris 199 kr)

Syftet med köpen av företagsobligationer är att motverka att räntor stiger i spåren av pandemin. Men låga räntor gör att investerare söker sig bort från räntepapper, till aktier. Bland annat därför har stockholmsbörsen gått bra under krisen – vilket gynnar aktieägare.

Det i sin tur gör att samhället riskerar att delas upp i "insiders" och "outsiders – mellan dem som har tillgångar som aktier, och de som inte har det, anser Annika Winsth.

– Folk funderar nog inte så mycket på det här för att det känns för komplext, kanske, men det är en viktig diskussion, säger hon.

Skulle bryta löfte

Christina Nyman är chefekonom på Handelsbanken.

– Tanken på köp av företagsobligationer kom under pandemins början. Sedan dröjde det lite och nu är det betydligt mer tveksamt om de egentligen behövs. Nu stökar det till mer till än hjälper, säger hon.

Men nu är det för sent att ändra sig för Riksbanken, ens om den skulle vilja. Investerare har räknat med obligationsköpen och därmed låga räntor.

– Det vore som att bryta ett löfte, och vad ska då investerarna tro nästa gång banken lovar köpa obligationer? Ska man tro på det eller inte då? säger Christina Nyman.

"Finns ett problem"

Daniel Waldenström är professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning i Stockholm och École d'économie de Paris, har forskat mycket om inkomstskillnader, och håller med om kritiken.

– Generellt finns det ett problem med att staten är sen på bollen med sina ekonomiska åtgärder, som här, säger han.

De investerare som vill låna ut pengar mot ränta måste dessutom nu söka sig till allt mer riskabla räntepapper, påpekar han. Det gäller till exempel pensionsbolagen.

Köpen av företagsobligationer på 10 miljarder är lite i förhållande till hela ekonomin – men ändå, säger han.

– När Riksbanken agerar för att hålla ner räntor så gynnar det dem som äger till exempel aktier och missgynnar dem som inte äger. Debatten om det kommer att bli starkare.

TT har sökt Riksbanken, som inte vill kommentera.

Så gynnar Riksbanken aktieägare

När Riksbanken köper obligationerna brukar räntorna på obligationerna sjunka. Det påverkar i sin tur andra räntor.
Om räntorna är låga är det bättre att ha pengar i till exempel aktier, så investerare flyttar över pengar till börsen.
Höga aktiekurser gynnar förstås dem som har aktier. Samtidigt har många andra blivit arbetslösa under krisen och därmed fattigare. Då ökar inkomstskillnaderna i samhället.
Och det här gäller även de mycket större köp av stats- bostads- och kommunobligationer som Riksbanken gör för att stötta ekonomin, enligt kritikerna.