GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Fasthållning och polisgrepp mot unga i tvångsvård

Grepp för fasthållning och nedläggning mot golvet används systematiskt av personal på ungdomshem, visar ny kartläggning.
Samhälle • Publicerad 27 oktober 2021
Det är vanligare att flickor sätts i "isolering" inom den statliga tvångsvården – två tredjedelar av besluten om avskiljning gäller flickor, visar ny rapport från organisationen Barnrättsbyrån. Arkivbild.
Det är vanligare att flickor sätts i "isolering" inom den statliga tvångsvården – två tredjedelar av besluten om avskiljning gäller flickor, visar ny rapport från organisationen Barnrättsbyrån. Arkivbild.
Foto: Isabell Höjman/TT

Statens institutionsstyrelse, Sis, driver hem för ungdomar som tvångsvårdas för svåra psykosociala problem som missbruk och våld. Många har haft problem hemma och i skolan. Även unga som har begått brott och dömts till sluten ungdomsvård vårdas på hemmen.

Avskiljning innebär att personalen på ungdomshemmen (Sis-hem) har rätt att låsa in en boende i upp till fyra timmar för att den beter sig våldsamt eller är berusad. Organisationen Barnrättsbyrån har sammanställt 1 788 avskiljningsbeslut från 2019 och 2020 och studien visar att i en tredjedel av fallen har den unga inte använt våld. Av dem har över 80 procent utsatts för fysiska ingripanden från personal.

– När vi började gräva så blev vi överraskade av att det här inte sågs som missförhållanden. Det fanns inga lex Sarah-anmälningar eller avvikelserapporter även om barn fått uppsöka sjukvård för sina skador, säger Elin Wernqvist, generalsekreterare för Barnrättsbyrån.

Kan vara olagligt

Hon menar att besluten om avskiljning som fattats utan att den unga utövat våld kan sakna stöd i lagen.

Greppen och fasthållningsteknikerna som används är hämtade från polisens konflikthanteringssystem "No Power No Lose", men har anpassats till Sis verksamhet. Personalen får ett par dagars utbildning i att bland annat hålla fast och pressa ned ungdomar.

Kritiken mot att pressa ned någon hårt mot golvet är välkänd, för en person i affekt kan det innebära livsfara, menar Elin Wernqvist. Barnrättsbyrån har valt att klassa fasthållningar och nedläggningar som våld mot unga – även om det är tillåtet för personalen.

– Att Sis fortsätter att använda sig av metoderna är uppseendeväckande. Det finns ingen uppföljning av effekterna eller skador på barnen, trots stora risker, säger Elin Wernqvist.

Gav dem polisgreppen

Närmare två tredjedelar av besluten om avskiljning rör flickor. Anders Hjern, som är barnläkare och professor och har läst rapporten, lyfter att många som vårdas på ungdomshemmen lider av psykisk ohälsa och har neuropsykiatriska diagnoser. Bland unga flickor är posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, och autismspektrumstörning vanligt.

Han menar att ledningen på Statens institutionsstyrelse inte tar ansvar för att personalen utbildas i att möta behoven hos den gruppen.

– I stället har man gett dem polisgreppen. Det leder till våldsanvändning i konflikter som hade kunnat lösas på annat sätt, säger han.

Det är inte ungdomarnas beteende utan personalens sammansättning, ålder och utbildning som avgör i vilken utsträckning våldsamma tvångsåtgärder används, anser Tom Palmstierna, professor i psykiatri och överläkare i rättspsykiatri, som också har läst rapporten.

Obegripligt av vuxna

– När det dyker upp om och om igen så beror det inte på att en enskild vårdare är ett rötägg. Då arbetar de i ett sammanhang där man har en hållning till klienter som är destruktiv.

TT: Vad behöver göras?

– Montera ned "No Power No Lose" och använd evidensbaserade metoder för hur man bemöter aggressiva patienter och förebygger för att undvika att fysiska tvångsåtgärder, säger Tom Palmstierna.

Barnrättsbyrån anser att avskiljning bör stoppas omgående för att förhindra att fler barn utsätts för fasthållningar och nedläggningar, som personalen oftast använder när någon ska avskiljas.

För barn och unga som redan är utsatta, har blivit övergivna eller utsatta för våld och övergrepp blir det obegripligt att vuxna som är satta att skydda dem ingriper fysiskt när de är arga och ledsna, menar Elin Wernqvist, generalsekreterare.

– De har svårt att känna tillit till vuxenvärlden, de får flashbacks till isoleringscellen. Jag pratade med en flicka som var på Sis för ett år sedan som har så ont i nacken att hon har svårt att sitta ned i skolan för att de slitit och dragit i henne så mycket, säger hon.

Konflikthanteringssystemet "No Power No Lose"

Bygger på polisens bastaktik för att hantera våldsamma personer och situationer och har anpassats till verksamheten på ungdomshemmen.

Personalen utbildas under en heldag och fyra tvåtimmarspass under ett år.

Transportgreppet: Används av personal för att föra en våldsam ungdom till avskiljningsrummet.

Fasthållning mot vägg: Innebär att man efter att transportgreppet är fattat placerar den unge mot en vägg så att hen inte kan röra sig därifrån.

Fasthållning mot golv (nedläggning): Mer omfattande då man även måste ”destabilisera hens tyngdpunkt". Rekommenderas att utföras av minst tre personer. På golvet finns olika grepptekniker för att fortsätta låsa den unges ben, exempelvis genom att böja upp dem med fötterna mot ryggen.

Källa: Barnrättsbyrån

Konflikthanteringssystemet "No Power No Lose"

Studien baseras på beslut om avskiljning på Sis-institutioner som fattats under 2019 och 2020. Samtliga beslut från 2020, samt ett slumpat urval av besluten för 2019. Totalt 1 788 beslut.

Antalet individer är färre än beslut, under 2020 handlar det om 368 personer.

61 procent av besluten rör flickor.

I 68 procent av fallen har våld, materiellt och/eller mot person, förekommit som skäl för avskiljning.

I 32 procent av fallen har beslutet om avskiljning fattats utan att den unge varit våldsam.

I fall där unga ej varit våldsamma har följande fysiska insatser använts:

Transportgrepp i 22 procent av fallen.

Fasthållning/nedläggning i 30 procent av fallen.

Fasthållning/nedläggning/transportgrepp i 30 procent av fallen.

Källa: Barnrättsbyrån

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.