Fasthållning och polisgrepp mot unga i tvångsvård

Statens institutionsstyrelse, Sis, driver hem för ungdomar som tvångsvårdas för svåra psykosociala problem som missbruk och våld. Många har haft problem hemma och i skolan. Även unga som har begått brott och dömts till sluten ungdomsvård vårdas på hemmen.

Avskiljning innebär att personalen på ungdomshemmen (Sis-hem) har rätt att låsa in en boende i upp till fyra timmar för att den beter sig våldsamt eller är berusad. Organisationen Barnrättsbyrån har sammanställt 1 788 avskiljningsbeslut från 2019 och 2020 och studien visar att i en tredjedel av fallen har den unga inte använt våld. Av dem har över 80 procent utsatts för fysiska ingripanden från personal.

– När vi började gräva så blev vi överraskade av att det här inte sågs som missförhållanden. Det fanns inga lex Sarah-anmälningar eller avvikelserapporter även om barn fått uppsöka sjukvård för sina skador, säger Elin Wernqvist, generalsekreterare för Barnrättsbyrån.

Hon menar att besluten om avskiljning som fattats utan att den unga utövat våld kan sakna stöd i lagen.

Greppen och fasthållningsteknikerna som används är hämtade från polisens konflikthanteringssystem "No Power No Lose", men har anpassats till Sis verksamhet. Personalen får ett par dagars utbildning i att bland annat hålla fast och pressa ned ungdomar.

Kritiken mot att pressa ned någon hårt mot golvet är välkänd, för en person i affekt kan det innebära livsfara, menar Elin Wernqvist. Barnrättsbyrån har valt att klassa fasthållningar och nedläggningar som våld mot unga – även om det är tillåtet för personalen.

– Att Sis fortsätter att använda sig av metoderna är uppseendeväckande. Det finns ingen uppföljning av effekterna eller skador på barnen, trots stora risker, säger Elin Wernqvist.

Närmare två tredjedelar av besluten om avskiljning rör flickor. Anders Hjern, som är barnläkare och professor och har läst rapporten, lyfter att många som vårdas på ungdomshemmen lider av psykisk ohälsa och har neuropsykiatriska diagnoser. Bland unga flickor är posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, och autismspektrumstörning vanligt.

Han menar att ledningen på Statens institutionsstyrelse inte tar ansvar för att personalen utbildas i att möta behoven hos den gruppen.

– I stället har man gett dem polisgreppen. Det leder till våldsanvändning i konflikter som hade kunnat lösas på annat sätt, säger han.

Det är inte ungdomarnas beteende utan personalens sammansättning, ålder och utbildning som avgör i vilken utsträckning våldsamma tvångsåtgärder används, anser Tom Palmstierna, professor i psykiatri och överläkare i rättspsykiatri, som också har läst rapporten.

– När det dyker upp om och om igen så beror det inte på att en enskild vårdare är ett rötägg. Då arbetar de i ett sammanhang där man har en hållning till klienter som är destruktiv.

TT: Vad behöver göras?

– Montera ned "No Power No Lose" och använd evidensbaserade metoder för hur man bemöter aggressiva patienter och förebygger för att undvika att fysiska tvångsåtgärder, säger Tom Palmstierna.

Barnrättsbyrån anser att avskiljning bör stoppas omgående för att förhindra att fler barn utsätts för fasthållningar och nedläggningar, som personalen oftast använder när någon ska avskiljas.

För barn och unga som redan är utsatta, har blivit övergivna eller utsatta för våld och övergrepp blir det obegripligt att vuxna som är satta att skydda dem ingriper fysiskt när de är arga och ledsna, menar Elin Wernqvist, generalsekreterare.

– De har svårt att känna tillit till vuxenvärlden, de får flashbacks till isoleringscellen. Jag pratade med en flicka som var på Sis för ett år sedan som har så ont i nacken att hon har svårt att sitta ned i skolan för att de slitit och dragit i henne så mycket, säger hon.