Fiasko för maskros och blåklint
Ingen fattade varför. De såg att ha peppat varandra ordentligt inför framträdandet. De skulle förklara varför partiet som skulle utgöra en tung vikt i en ny regering kollapsade så fullständigt under valrörelsen. De valde att fokusera på att Fredrik Reinfeldt såg sig tvungen att avgå. Det egna misslyckandet lämnade de därhän.
Åsa Romsons Almedalstal om vita medelålders vita heterosexuella män, en flirt till Fi:s potentiella väljare, slog slint. Människor blev förbannade över att bli dömda efter hudfärg, sexuell läggning, kön och ålder. Folkhögskolelärare Gustav Fridolin utlovade bättre klimat i klassrummen. Men inte heller det gick hem.
Partiets förenklade budskap där egen plånbok likställs med egoism och där bättre klimat utlovas med en röst på Miljöpartiet övertygade uppenbarligen inte väljarna.
Men uppenbarligen är det inga MP-liberaler som gått till partiet under namnet Folkpartiet liberalerna. Jan Björklunds parti presterade sitt näst sämsta riksdagsval någonsin. Det efter ett val där skolfrågan var en av de hetaste. Utbildningsminister Jan Björklund fick underkänt av väljarna. Skolan försvagade ett redan svagt FP.
Ändå är maskrosorna och blåklintarna Stefan Löfvens hopp för att klara av att bilda regering och få igenom en budget. Margot Wallström avslutade valkampanjen med att beskylla Alliansen för väpnat rån mot samhället. Det stärker förstås inte heller samarbetsviljan. Men kraven på FP att vara ansvarstagande är stora. Det är liberalt att förlåta. En förhandling med FP måste nog inledas med en uppriktig ursäkt. Och genom att ta bort dumheter som traineejobb ur budgeten.
