Filmrecension: Kulturkrockar i film om döden

Kinesisk-amerikanska Billi (spelad av komikern Awkwafina) är en samtidstypiskt pank ”millenial” i New York. Hon har precis fått nobben från ett jobb på Guggenheim-museet när nyheten kommer att hennes farmor Nai Nai är döende. Billis föräldrar bestämmer sig för att resa till Kina innan farmodern går bort i lungcancer. Det blir en chock för Billi när hennes familj sluter upp bakom lögnen att inte berätta för Nai Nai att hon är döende.

”Det är vår börda att bära hennes sorg, det är skillnaden mellan öst och väst” förklarar Billis farbror, som menar att livet och döden må tillhöra individen i väst, men i öst är det knutet till familjen och samhället.

Så Billi medverkar motvilligt i charaden, och måste stå ut med en massa gnabb när hennes amerikaniserade familj möter sina kinesiska släktingar. Det är relaterbart om kulturella skillnader, men middagarna är ibland också så odramatiska att de gränsar till sömnpiller.

Lejonparten av filmen fokuserar på Billis relation till sin farmor, med varierande nivå av känslomässig utdelning. Skådespelarensemblen är dock nästan felfri. Särskilt Awkwafina i huvudrollen, vars komiska sida tonats ned med imponerande resultat.

Fotot över väntrum, på läkarmottagningar och runt middagsbord är också lågintensivt vackert tack vare mjuka, varma färger. Ändå saknar scenerna ofta minnesvärda ögonblick.

”The farewell” har fått en rejäl boost under prissäsongen (Awkwafina vann nyligen en Golden Globe) som avslutas med Oscarsgalan i februari. Filmen är ”baserad på en sann lögn” – alltså en sann historia – och kommer inte helt otippat kommer från den prestigefyllda distributören A24 som även ligger bakom den hajpade ”Uncut gems”.

”The farewell” är en milt gripande familjekrönika med intressanta moraliska frågeställningar kring identitet och kultur. Det är ingen berg-och-dal-bana direkt, men ett habilt drama. Det är bara hajpen som sätter ribban något för högt.