Annons
Nyheter

Flera risker när gängdeltagande ska bli olagligt

Gäng som spränger och skjuter i Sverige liknas vid terrorister av regeringen, som nu vill att det ska bli straffbart bara att delta i grupperingarna.
Görs det rätt kan det vara ett kraftfullt verktyg – men risken finns att det blir ett slag i luften och i värsta fall får motsatt effekt, enligt experter.
Brott • Publicerad 15 februari 2023
Polis på plats på i stadsdelen Segevång i Malmö sedan en man i 30-årsåldern hittats skjuten tidigare i februari.
Polis på plats på i stadsdelen Segevång i Malmö sedan en man i 30-årsåldern hittats skjuten tidigare i februari.Foto: Johan Nilsson/TT
Manne Gerell forskar om gängvåld vid Malmö Universitet. Arkivbild.
Manne Gerell forskar om gängvåld vid Malmö Universitet. Arkivbild.Foto: Johan Nilsson/TT
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) säger att kriminalisering av deltagande i kriminella gäng är en angelägen fråga för regeringen. Arkivbild.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) säger att kriminalisering av deltagande i kriminella gäng är en angelägen fråga för regeringen. Arkivbild.Foto: Pontus Lundahl/TT

Avgörande för att kriminalisera ett deltagande är att först och främst bestämma vad som menas med gäng. En sådan definition finns inte i svensk lag och exempelvis har Gängbrottsutredningen uttalat att det är mycket svårt att ta fram en beskrivning som träffar rätt.

– Vi ansåg inte att det var en framkomlig väg att försöka bygga på någon form av definition på gängbrottslighet, säger hovrättspresident Anders Perklev, som var särskild utredare.

Annons

Anledningen är att bilden är för spretig och strukturen på och graden av organisation i de kriminella nätverken varierar kraftigt.

– Många av gängen är inte jättetydligt organiserade och då blir frågan hur man ska påvisa medlemskap i en kriminell organisation, säger Manne Gerell, som forskar om gängvåld vid Malmö Universitet.

– Lyckas man inte med det kanske vi landar i att det bara blir mc-gäng och andra väldigt tydligt organiserade kriminella strukturer som påverkas.

Risken finns även att polisen kan behöva röja källor för att kunna bevisa att en person tillhör ett visst gäng, säger han.

Löst sammansatta

Lars Korsell, jurist på Brottsförebyggande rådet, pekar på att svenska gäng är mer löst sammansatta än i många andra länder.

– Det finns en uppenbar risk att det blir lite grann ett slag i luften och att man kommer ha lite framgång i domstolar, säger han.

Komplexiteten ligger dock inte bara i definitionsfrågan, menar Amir Rostami, docent i kriminologi vid Högskolan i Gävle.

– Visst, den kommer inte vara perfekt, men det kan gå att ta fram tillämpningsbara definitioner som bygger på samarbeten i stället för organisation. Jag är mer bekymrad över hur lagstiftningen utformas så man får den effekt man önskar.

Lyckas man kan det bli ett bra verktyg, men det finns risker, säger han.

Bland annat kan lagen göra att kriminella anpassar sig och på ett bättre sätt döljer kopplingarna till varandra, vilket kan försvåra polisens underrättelsearbete. Fördelen då är dock att gängens möjligheter att marknadsföra sig försämras.

Straff blir viktigt

Annons

Det är även avgörande vilka påföljder som kopplas till brottet.

– Om de inte uppfattas som kraftfulla nog kan man tycka att det är värt att ta ett straff för att få stämpeln att "till och med staten har sagt att jag är gängmedlem". Det kan öka statusen för de som är yngre och lägre i hierarkin.

Rostami lyfter även risken för godtyckliga kopplingar exempelvis vid släktbaserade nätverk. Man ska inte drabbas bara för att man är släkt med någon, säger han.

Ett effektivare steg vore i stället att ta inspiration från de så kallade Rico-lagarna i USA, tror han.

– Där är inte medlemskapet avgörande utan relationerna i ett brottsupplägg. Kan man visa att det finns ett brottsupplägg och koppla individer dit ska det räcka för att dömas. Det skulle kanske vara enklare att genomföra och inte ha samma negativa konsekvenser.

"Frågan inte ny"

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) säger att frågan är prioriterad för regeringen.

– Det är väldigt angeläget för det kommer innebära en mycket bredare kriminalisering än den man åstadkommer med traditionella regleringar, det vill säga att sådant som inte nödvändigtvis är knutet till en specifik sprängning eller skjutning kriminaliseras, säger han.

Den lagrådsremiss som nyligen lämnades om kriminalisering av deltagande i terrororganisationer är en bra utgångspunkt, säger han. Där definieras deltagande exempelvis som att ta hand om utrustning, ordna lokaler och aktiviteter eller laga mat.

Strömmer tycker inte heller att definitionssvårigheterna ska överdrivas och säger att en utredning får titta på det.

– Den principiella frågan är inte ny utan den tas om hand på olika platser i lagstiftningen. Det är exempelvis redan i dag en försvårande omständighet vid en del grova brott om gärningen har varit "organiserad" på ett kvalificerat sätt.

Fakta: Kriminella grupperingar i Sverige

Det finns flera olika typer av grupper som gemensamt ägnar sig åt brottslig verksamhet i Sverige. De kan delas in i fyra huvudgrupper.

Självdefinierade grupper. Grupper som själva lyfter fram sin grupptillhörighet i form av namn, attribut och medlemskap. Mc-gäng utgör det främsta exemplet.

Externdefinierade grupper. Grupper som inte själva beskriver sin grupptillhörighet men som tilldelats namn av polisen eller i medierna. Hit hör exempelvis stadsdels- och förortsbaserade grupper som fått namn utifrån, samt vissa släktbaserade nätverk.

Icke-namngivna grupper. Relationsbaserade nätverk som inte har några namn. De har ofta lösare konturer än självdefinierade grupper men kan genomsyras av en stark lojalitet. Exempel är vissa stadsdels- och förortsbaserade grupper, som bygger på att de inblandade bor i samma område.

Projektbaserade konstellationer. Grupper som sätts ihop för en särskild kriminell verksamhet, som narkotikasmuggling, storskaliga stölder eller omfattande bedrägerier. Konstellationerna består ofta av en eller flera projektledare samt flera medarbetare som kan komma från självdefinierade grupper, externdefinierade grupper och icke-namngivna grupper.

Källa: Gängbrottsutredningen

Fakta: Förslag från Tidöavtalet

Kriminalisering av deltagande i kriminella gäng är ett av flera förslag på "mönsterbrytande åtgärder för att stoppa gängen" som regeringspartierna och Sverigedemokraterna har enats om i Tidöavtalet.

Förslag till grundlagsändringar ska tas fram för att möjliggöra en kriminalisering av deltagande i, och samröre med, kriminella organisationer. En utvärdering ska ske efter tre år.

I väntan på det ska en översyn och modernisering av de osjälvständiga brottsformerna för att kunna döma fler gängmedlemmar genomföras. Dessa består av försök, förberedelse, stämpling, medhjälp och anstiftan samt underlåtenhet att avslöja och förhindra brott.

Källa: Tidöavtalet

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons