GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Försämrat flås hos unga när skärmen tar över

Högstadieungdomar som sitter vid skärmen mycket har sämre kondition, visar en ny studie.
Samhälle • Publicerad 6 januari 2022
Hälften av sjundeklassarna i en studie från Gymnastik- och idrottshögskolan tillbringade fem timmar eller mer vid en skärm på helgerna. Enligt forskarna ökar skärmtiden bland unga.
Hälften av sjundeklassarna i en studie från Gymnastik- och idrottshögskolan tillbringade fem timmar eller mer vid en skärm på helgerna. Enligt forskarna ökar skärmtiden bland unga.Foto: Anna-Lena Lindqvist /TT
Gisela Nyberg lektor vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH).
Gisela Nyberg lektor vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH).Foto: Thomas Carlgren/pressbild/TT

Tiden rinner i väg snabbt när man sitter med mobilen, ipaden, tv:n eller datorn. Då kan det bli svårt att hinna komma ut och röra på sig – och det får konsekvenser.

– Tidigare har man inte sett så tydligt att skärmen stjäl tid från annan aktivitet. Man gick till träningen och skolan ändå, så det stal inte tid på samma sätt. Det vi kan se nu är att barn och ungdomar som håller på mycket med skärmen rör sig mindre, säger Gisela Nyberg lektor vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH).

Drygt 1 100 13–14-åringar har svarat på frågor om hur mycket de rör på sig och hur mycket tid de tillbringar vid en skärm när de inte är i skolan. Forskarna har mätt deras fysiska aktivitet med rörelsemätare och deras kondition med ett cykeltest.

Få når kommendationen

– Vi såg att cirka 20 procent använde skärmen fem timmar eller mer på vardagar och att nästan 50 procent gjorde det på helger.

Nästan tre fjärdedelar av barnen deltog i någon form av föreningsidrott. De barnen hade också bättre kondition – och ju fler idrottspass i veckan desto mer positivt för konditionen.

Samtidigt nådde bara knappt en tredjedel av sjundeklassarna i studien upp till den rekommenderade nivån för daglig fysisk aktivitet.

Oron över ungas stillasittande är knappast ny. Men att mycket skärmtid kan knytas till sämre kondition – och att stirrandet på bilderna bakom glaset dessutom ökar är alarmerande, menar Gisela Nyberg.

Konsekvensen är försämrad hälsa: sämre kondition, minskad muskelstyrka, ökad risk för depression och ångest och risk för negativ inverkan på livskvalitet och skolprestation. På sikt kan det leda till hjärt- och kärlsjukdom.

Laddad fråga

Även om föreningsidrottande barn skiljde ut sig i studien så är det inte bara stillasittandet på fritiden som behöver brytas, menar Gisela Nyberg.

– Vi har sett i tidigare studier att i skolor med mobilförbud så rörde sig barn mer. Det behövs mer insatser i både skolan och på fritiden.

Föräldrar behöver stöttning i hur barnens skärmtid kan begränsas och hur man kan röra på sig mer hemma. Men det är inte helt enkelt.

– Jag märker att det är väldigt laddat med skärmtid. Det är svårt som förälder att begränsa det, inte minst med nya vanor under pandemin. Det har förändrats snabbt med ökad skärmanvändning i låg ålder.

Samhället i stort behöver styra ifrån att bygga bort grönområden och göra skolgårdarna allt mindre.

– Barn i resurssvaga områden kan uppleva en otrygghet och sakna ekonomiska eller andra förutsättningar att vara med i föreningsidrott. Därför är skolan bra för att nå alla oavsett socioekonomisk bakgrund.

Utökar lektionstid

TT: Lärare och skolforskare brukar säga att det inte går att pressa in mer på skolschemat?

– Jag förstår att lärare och skolpersonal har det stressigt i skolmiljön som det är, säger Gisela Nyberg och fortsätter:

– Men jag tror verkligen att det måste in i den schemalagda skolan annars blir det en tillfällig insats. Många initiativ har varit väldigt kortsiktiga.

En väg som utforskas är att lägga till skoltimmar på schemat. Sex skolor är med i projektet och testar just nu att varje vecka ge eleverna en timmes fysisk aktivitet, en timmes promenad med ljudbok och en timmes läxläsning med rörelsepaus utöver den vanliga skoldagen. Nästa år ska projektet byggas ut till 50 skolor.

– Vi vill titta på om det är en modell som fungerar och sedan får kommuner eller politiker besluta om det är något de vill satsa på.

Från eleverna har projektet fått en del ris.

– Att ha läxläsning en timme klockan åtta på morgonen var inte så populärt. Promenaden tyckte de var för lång, så vi har delat upp den till två halvtimmar.

Och ros:

– Många säger att när det inte är några betyg så blir det inte så prestationsinriktat, säger hon.

Fakta: Så gjordes studien

Studien är en del av ett större tvärvetenskapligt forskningsprojekt om ungas fysisk aktivitet kopplat till hjärnhälsa.

Datainsamlingen gjordes mellan september och december 2019.

1 139 elever i sjunde klass från 34 olika skolor på orter två till tre timmar från Stockholm har svarat på frågor om sin fysiska aktivitet och hur mycket tid de tillbringar vid en skärm utanför skoltid.

72 procent av eleverna har föräldrar med mer än 12 års utbildning.

86 procent av eleverna är födda i Sverige.

80 procent av eleverna är normalviktiga eller underviktiga.

Deras fysiska aktiviteten mätte forskarna med ett rörelsebälte och konditionen undersöktes med ett cykeltest.

Källa: Studien "Associations between Physical Activity Patterns, Screen Time and Cardiovascular Fitness Levels in Swedish Adolescents"

Fakta: Så gjordes studien

Barn och ungdomar i åldern 6–17 år rekommenderas:

Regelbunden fysisk aktivitet vardag och helger.

Långa perioder av stillasittande bör brytas med fysiskt aktivitet.

Fysiskt aktivitet med måttlig eller hög intensitet minst 60 minuter per dag. Pulsen ska gå upp och andningen öka.

Fysisk aktivitet med hög intensitet och aktiviteter som stärker muskler och skelett minst tre dagar i veckan. Antingen som del av lek eller planerad motion som skolidrott eller fritidsaktivitet.

Källa: Folkhälsomyndigheten

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.