Forskare tror inte på hämmad klimatomställning

Sedan Mark- och miljööverdomstolen avslog Cementas ansökan om nytt tillstånd till kalkbrytning i Slite på Gotland har skräckscenarion från flera branscher målats upp. Bland annat har branschorganisationen Svensk betong och LKAB varnat för att den befarade bristen på cement hotar Sveriges klimatomställning.

Detta eftersom stora byggprojekt som är en del av klimatomställningen är i behov av betong, och cementen i stället skulle behöva importeras från länder som Turkiet, Algeriet och Kina, har Malin Löfsjögård, vd på Svensk betong, tidigare sagt till TT.

Men argumenten är tveksamma, säger Tove Malmqvist Stigell, hållbarhetsforskare på KTH. Visserligen skulle transporten av stora mängder cement innebära en ökad klimatpåverkan jämfört med om produktionen skett i Sverige, men generellt är utsläppen från transporten betydligt lägre än för att producera cement.

– Framför allt är det kopplat till att man tänker att elektrifieringen av samhället är en del av klimatomställningen, och att det då behöver byggas en del. Eftersom betong är det mest använda byggmaterialet tänker man att det skulle kunna hämma den utvecklingen, säger Tove Malmqvist Stigell.

Cement står för åtta procent av världens koldioxidutsläpp. Om cementen tillverkas i Sverige eller någon annanstans har i dagsläget begränsad betydelse, säger Tove Malmqvist Stigell.

– Användning av konventionell betong står för en hög andel av klimatpåverkan från det byggande som sker i dag. Så är det oavsett om vi bygger med Cementas cement eller någon annans cement, säger hon.

Under processen frigörs stora mängder koldioxid som för miljontals år sedan har bundits i kalkstenen. Dessutom måste man under tillverkningen komma upp i höga temperaturer för att få i gång kemiska processer, och för det krävs en massa energi.

– Då handlar det om vilka bränslen man använder i tillverkningen och fortfarande använder en betydande andel fossila bränslen, säger Tove Malmqvist Stigell.

90 procent av alla flerbostadshus byggs i dag i betong. Men under senare år har metoder för att trappa ner på betonganvändningen och i stället använda andra material diskuterats.

Hos flera regioner finns aspekten med i klimatsatsningarna, och stora byggbolag som Skanska använder så kallad grön betong i stället för konventionell.

Kanske börjar man titta på att minska betonganvändningen eller kombinera material i högre utsträckning, säger Tove Malmqvist Stigell.

– Jag tänker snarare att klimatomställningen skulle kunna snabbas på bland andra aktörer, som försöker driva utveckling av nya grönare betongsorter och sätt att bygga som skulle kunna minska klimatpåverkan. Det skulle lika gärna kunna få den konsekvensen, säger Tove Malmqvist Stigell.

Inte heller David Kihlberg, klimatchef på Naturskyddsföreningen, tror att beslutet hotar klimatomställningen.

– Jag tycker farhågan är överdriven. Det är inget snack om att vi kommer att behöva cement i framtiden, men inte i de volymer som man nu planerar för. Vi bygger fortfarande väldigt mycket ohållbart, vi har bland annat stora vägbyggen på gång som direkt strider mot klimatmålen, säger han.

Naturskyddsföreningens lokala organisation på Gotland har sedan start varit aktiva i målet om Cementas tillståndsprocess i Slite på Gotland. Likt andra aktörer ansåg föreningen att Cementas miljökonsekvensanalys var osäker, och yrkade i första hand på att domstolen skulle avslå ansökan.

– Det finns en anledning till varför man avslår den här ansökan och det är för att man vid brytningen riskerar en oacceptabel påverkan på miljön. Företagen säger att svensk industri ligger i framkant vad gäller klimatomställning, men det gör de ju tack vare svensk miljölagstiftning, inte trots, säger David Kihlberg.