Annons
Nyheter

Hundratusentals protesterade mot pensionsreform

Nya stora protester mot president Emmanuel Macrons pensionsreform genomfördes runt om i Frankrike på tisdagen.
Men de drygt 750 000 demonstranterna var färre än vid den förra massprotesten.
Frankrike • Publicerad 7 februari 2023
Demonstranter intar staden Lyons gator på tisdagen.
Demonstranter intar staden Lyons gator på tisdagen.Foto: Laurent Cipriani/AP/TT
Demonstranter fyller hela gator i Frankrikes huvudstad Paris på tisdagen.
Demonstranter fyller hela gator i Frankrikes huvudstad Paris på tisdagen.Foto: Michel Euler/AP/TT
"Kaos överallt, reform ingenstans", står det på ett plakat invid en brinnande soptunna i Lyon i sydöstra Frankrike.
"Kaos överallt, reform ingenstans", står det på ett plakat invid en brinnande soptunna i Lyon i sydöstra Frankrike.Foto: Laurent Cipriani/AP/TT

I huvudstaden Paris blockerade folksamlingar stora gator. Tunnelbanetrafik stod stilla, liksom en del järnvägstrafik. Flera avgångar från flygplatsen Orly ställdes in. Därtill höll många skolor stängt och varannan arbetare vid oljebolaget Total Energies raffinaderier lade ned arbetet.

Det är tredje gången på några få veckor som fransmän strejkar och demonstrerar i protest mot den pensionsreform som president Emmanuel Macron är fast besluten att driva igenom.

Annons

Sammanlagt deltog minst 757 000 personer i demonstrationerna, vilket är polisens siffra. Arrangören, fackföreningen CGT, uppger att det snarare rörde sig om två miljoner.

Största sedan 2010

De allra flesta protestmarscherna rapporteras ha gått relativt lugnt till, men i den västfranska staden Nantes drabbade demonstranter samman med polis, som använde tårgas för att skingra folkmassorna.

Philippe Martinez, ordförande för vänsterradikala CGT, varnar för fler massiva och "dundrande" strejker om inte regeringens planer slopas.

– Om regeringen fortsätter att vägra lyssna måste vi så klart öka trycket, säger han bland demonstranterna som samlats på Paris gator.

Under förra veckans protester deltog enligt polisen 1,3 miljoner människor i demonstrationer runt om i Frankrike. Enligt fackförbunden var siffran dubbelt så hög. Oavsett vem som har rätt innebar det de största protesterna i Frankrike sedan 2010, då Nicolas Sarkozys planerade pensionsreformer fick folk att gå man ur huse.

Merparten negativa

Fler demonstrationer är planerade på lördag, men då har inga tågstrejker aviserats.

Macrons starkt ifrågasatta pensionsreform innebär att den franska pensionsåldern – som är en av Europas lägsta – höjs från 62 till 64 år och att fransmännen måste jobba fler år för att få full pension. Enligt mätningar är två tredjedelar av befolkningen skeptiska till ändringarna.

Vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon säger att det är dags att presidenten lyssnar på folket.

– Såvida han inte blivit fullständigt auktoritär så måste man bete sig resonligt i en demokrati, sade Mélenchon.

Fakta: Den franska pensionen

Den allmänna pensionsåldern i Frankrike sänktes från 65 till 60 år 1982, under den långvarige presidenten François Mitterrand (Socialistpartiet), som då hade tagit över makten med stöd av Kommunistpartiet.

Sedan dess har det gjorts återkommande försök att ändra lagstiftningen – försök som fransmännen protesterat med kraft mot.

1995, när Mitterrand hade ersatts på presidentposten av den borgerlige Jacques Chirac, gjordes ett försök att införa ett universellt pensionssystem och höja pensionsåldern inom offentlig sektor. Miljontals fransmän gick ut på gatorna och demonstrerade i tre veckors tid, i vad som har beskrivits som de mest omfattande protesterna i Frankrike sedan Majrevolten 1968. Pensionsförslagen drogs tillbaka.

2010 var det president Nicolas Sarkozy som ville höja pensionsåldern till 62. Det var då de fackliga centralorganisationerna senast gjorde gemensam sak och utlyste generalstrejk. Miljontals människor gick ut på gatorna i protest. Pensionsåldern höjdes, även om regeringen gick med på mindre eftergifter.

I slutet av 2019 och början av 2020 utlystes stora strejker i landet mot president Emmanuel Macrons planer på en stor omvälvning av pensionssystemet. Strejkerna var de mest långvariga sedan 1968 och stöddes av en majoritet av fransmännen. I slutänden lades planerna på is, delvis med anledning av covidpandemin.

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons