Annons
Nyheter

Fridolin: Dumsnålt spara på läromedel

Elever bör få laglig rätt till bra läromedel, och inte minst tryckta läroböcker. Att som i dag på vissa skolor ha köpstopp på läromedel är dumsnålt, enligt utredaren Gustav Fridolin.
Utbildning • Publicerad 17 augusti 2021
Den tryckta läroboken har ett särskilt värde som läromedel, enligt utredaren Gustav Fridolin. Arkivbild.
Den tryckta läroboken har ett särskilt värde som läromedel, enligt utredaren Gustav Fridolin. Arkivbild.Foto: Fredrik Sandberg/TT

Förslaget om att förtydliga skollagen så att den klargör att elever ska ha tillgång till relevanta läromedel, inklusive böcker och läroböcker, är centralt i det slutbetänkande som det tidigare MP-språkröret och utbildningsministern, numera läraren, Gustav Fridolin överlämnade till utbildningsminister Anna Ekström (S) på tisdagseftermiddagen.

I ett delbetänkande i januari gav Fridolin förslag om skolbibliotek, bland att om att ställa krav på ett bibliotek på varje skola och att biblioteken är bemannade med bibliotekarier.

Laglig rätt

Annons

Den ökade ojämlikheten mellan skolor och elever med olika familjebakgrund, ett minskat läsintresse bland elever och bristen på behöriga lärare är starka skäl för att stärka elevernas rätt till bra läromedel, förklarade Fridolin på en pressträff.

– Vi ser att det finns stora skillnader i användning av läromedel. Många skolor prioriterar inte inköp av läromedel, säger han och konstaterar också att många elever vittnar om att de har gamla läromedel.

Spariver

Ett skäl är spariver, med följd att lärare möts av beskedet att "just nu har vi köpstopp".

– Att säkra att skolor har den finansiering som krävs är naturligtvis steg ett för att klara alla lagkrav. Men med det sagt, i det stora hela i en skolbudget är läromedel en liten kostnad. Därför blir det dumsnålt att läromedel drabbas av nedskärningar, säger Gustav Fridolin.

Med ett tydligt krav i skollagen får också Skolinspektionen möjlighet att följa upp skolornas läromedelsanvändning, tillägger han.

30 miljoner årligen

Utredningen föreslår också att staten avsätter 30 miljoner kronor per år för att säkra produktionen av läromedel i små upplagor, exempelvis läromedel i yrkesämnen, modersmål, nationella minoritetsspråk och för elever med vissa funktionsnedsättningar.

Fridolin föreslår också en ny läromedelsnämnd, ledd av Skolverkets generaldirektör, som ansvarar för att prioritera hur produktionsstödet ska fördelas.

Ytterligare ett förslag är att elever i grundläggande vuxenutbildning ska få kostnadsfria läromedel.

– Många elever har så låga inkomster att de inte har råd att köpa läromedel, säger Fridolin.

Fakta: Förslagen i korthet

Förtydligande i skollagen att elever ska ha tillgång till läromedel, inklusive böcker och läroböcker, som behövs för en god kunskapsutveckling.

Lärobokens särskilda värde ska betonas.

Elever i grundläggande vuxenutbildning ska få kostnadsfria läromedel.

Lärares mandat och möjligheter att välja läromedel ska stärkas.

En ny läromedelsnämnd inrättas. Ska tillhandahålla information om vilka läromedel som finns, och ansvara för kvalitetskriterier. Ska också kunna utlysa medel för viss produktion av läromedel.

Mer detaljerad statistikinsamling över skolornas kostnader för läromedel.

Förändringarna kan införas från och med 2023.

Total kostnad: 50 miljoner kronor per år.

Källa: SOU 2021:70

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons