Friskvårdspengen göder en växande gymbransch

Blev det ett nyårslöfte om mer träning? Du kommer inte att vara ensam. Över 20 procent av svenskarna har ett gymkort, visade en studie av Deloitte för ett år sedan, vilket placerar svenskarna i Europas träningstopp. Och flera av de stora kedjorna har växt ytterligare i år.

– Lite på bekostnad av de små, en del mindre köps upp, säger Nordic Wellness vd och grundare Magnus Wilhelmsson.

Hans kedja öppnade 34 nya klubbar förra året och är med sina 226 träningsanläggningar runt om i landet störst i antal. Intäkterna ser ut att landa på miljarden för det gångna året, upp från 850 miljoner kronor året innan, enligt Wilhelmsson. Störst, sett till intäkter, är börsnoterade Sats tillsammans med ideella Friskis & Svettis, varav den senare har flest medlemmar.

Hur mycket större kan branschen bli? En viss mättnad börjar märkas, vittnar flera av kedjorna.

– Det är en stenhård konkurrens i dag, det är en väldig skillnad med för hur det var för tio år sedan, då gick det att öppna en ny klubb och man hade snabbt en lång kö utanför. I dag tar det längre tid, säger Magnus Wilhelmsson som ändå bedömer att det är en ganska bra balans i dagsläget.

Men även om kampen på sina håll är hård om de svettande kunderna kan ägarna plocka ut hyfsade vinster. Exempelvis tog snabbväxande lågprisgymmet Fitness 24 Sevens enda ägare ut 20 miljoner kronor i aktieutdelning under 2018, enligt årsredovisningen som visade på en vinst på 126 miljoner. En relativt hög avkastning i relation till de totala intäkterna på 620 miljoner kronor. Nordic Wellness har de senaste två åren delat ut lite över 13 miljoner kronor till ett fåtal ägare med Wilhelmsson i spetsen.

En viktig orsak till träningsboomen senaste 10–20 åren är förutom den allmänna hälsodebatten även friskvårdspengen, den skattesubventionerade förmånen som många arbetsgivare betalar sina anställda med.

– Absolut, det finns en koppling, säger Niclas Jernberg, vd på Actiway, som administrerar friskvårdspengen mellan företagen, dess anställda och friskvårdsanordnarna.

Enligt Actiway har 85–90 procent av alla anställda tillgång till friskvårdspeng via sin arbetsgivare, men det är långt ifrån alla som använder den, alltifrån i storleksordningen 30 till 80 procent, där de företag som tar bort administrativa hinder och höjer friskvårdspengen får en högre andel, enligt Niclas Jernberg.

Framför allt kvinnor i åldrarna 40–49 är de som utnyttjar friskvårdspengen mest, enligt Actiways statistik baserat på 400 kunder med 300 000 anställda.

Branschorganisationen Friskvårdsföretagen propagerar dessutom för att flytta över skatteavdraget på individen, ett slags rutavdrag för friskvård.

– Då skulle det komma alla till dels, säger Evelina Kogsta, ansvarig på Friskvårdsföretagen.

Men priset är bara en del och inte det viktigaste, enligt Magnus Wilhelmsson på Nordic Wellnes.

– I sådana fall skulle bara lågprisgymmen finnas kvar, säger Wilhelmsson.

Och så är det inte. Prisbilden mellan kedjorna är ganska vitt spridd, från lite drygt 200 kronor i månaden för den billigaste till 700–800 kronor för den dyraste.