GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Hagen-fallet fortfarande "ett mysterium"

Miljardärhustrun Anne-Elisabeth Hagen försvann hösten 2018. Händelsen fortsätter över två och ett halvt år senare att engagera i Norge.
Brott • Publicerad 24 juli 2021
Kriminalreportrarna Kenneth Fossheim och Magnus Braaten har följt utvecklingen i Hagen-fallet sedan det blev känt tio veckor efter Anne-Elisabeth Hagens försvinnande.
Kriminalreportrarna Kenneth Fossheim och Magnus Braaten har följt utvecklingen i Hagen-fallet sedan det blev känt tio veckor efter Anne-Elisabeth Hagens försvinnande.
Foto: Ali Lorestani/TT
Anne-Elisabeth Hagen försvann för två och ett halvt år sedan. Arkivbild.
Anne-Elisabeth Hagen försvann för två och ett halvt år sedan. Arkivbild.
Foto: Privat/NTB/TT
Miljardären Tom Hagen vid sin arbetsplats i Lørenskog i våras. Arkivbild.
Miljardären Tom Hagen vid sin arbetsplats i Lørenskog i våras. Arkivbild.
Foto: Cornelius Poppe/NTB/TT
Hagens hem är en av de noggrannast undersökta adresserna i Norge, enligt författaren Magnus Braaten. Arkivbild.
Hagens hem är en av de noggrannast undersökta adresserna i Norge, enligt författaren Magnus Braaten. Arkivbild.
Foto: Terje Pedersen/NTB/TT

Den 31 oktober 2018 var Anne-Elisabeth Hagen plötsligt borta. Hennes man, miljardären Tom Hagen, befann sig på kontoret men åkte hem när han inte fick tag i sin fru. I villan hittade han ett hotbrev med krav på lösesumma i kryptovalutan monero. I brevet fanns även ett villkor för att han skulle få se sin hustru i livet igen: att han inte skulle kontakta polis eller medier.

Tom Hagen kontaktade ändå polisen, som under tio veckor utredde fallet i hemlighet innan försvinnandet blev känt för omvärlden.

Händelsen utreddes inledningsvis som en kidnappning, men våren 2020 greps Tom Hagen själv av polisen, misstänkt för mord alternativt medhjälp till mord på sin fru. Han släpptes senare, men betraktas fortfarande som huvudmisstänkt.

Även en annan man, en 30-åring med kunskap om kryptovalutor, greps av polis men släpptes senare. Hagen bedöms nämligen inte vara särskilt tekniskt bevandrad och antas inte ha tillräcklig kunskap om kryptovalutor för att kunna planera det upplägg som lades fram i hotbrevet. Den yngre mannen hade haft flera möten med Tom Hagen på temat kryptovalutor innan Anne-Elisabeth Hagen försvann.

Stora resurser

Nu har det gått över två och ett halvt år sedan Anne-Elisabeth Hagen senast hördes av, och polisen fortsätter att lägga stora resurser på att lösa fallet som i dag sysselsätter runt 30 poliser. Tidigare har det varit ännu fler.

– - Jag tror att vi har en förväntan om att så allvarliga brott blir uppklarade, jag tror att det gör något med vår trygghetskänsla. När polisen först sätter en massa resurser på en sak och väljer att prioritera den så finns det en förväntan på att de ska lösa saken. Det har man inte klarat och det bidrar ju till att intresset ökar, säger författaren Kenneth Fossheim.

Han och Magnus Braaten är båda kriminalreportrar på norska TV2. De har följt fallet, och har fortfarande förhoppningar om att det går att få reda på vad som har hänt. En väg kan vara att polisen får fram vart de 10 miljoner norska kronor som betalades för att få ett livstecken från Anne-Elisabeth Hagen tog vägen.

– Någon tog ju emot de pengarna, så hoppet finns kvar om att få reda på vem det var. Då skulle ju polisen vara närmare ett svar, säger Magnus Braaten.

Trots de utbetalda pengarna kom aldrig något bevis på att Anne-Elisabeth Hagen var vid liv.

Förstå helheten

Det kan förstås också vara så att någon inblandad person börjar prata, säger Kenneth Fossheim. Eftersom Tom Hagen enligt polisen var på jobbet när hustrun försvann måste åtminstone en annan person vara inblandad.

– Någon har gått in i huset och gjort något. Om det är en, två eller tre, det vet vi inte, men där ute är det någon som vet vad som har hänt. Och ju fler som vet desto större är chansen för att någon försäger sig eller vill lätta sitt samvete, säger Kenneth Fossheim.

Författarna vill med boken "Hagen-fallet" sammanställa vad som har hänt från början till i dag. För även om intresset för allt som rapporteras hela tiden har varit stort är det ibland svårt att förstå helheten.

– Det har förhörts så många i fallet, i olika roller. Det är massor av vittnen, det är tusentals bilar som har registrerats vid vägtullsstationer, det är massor av mobiltelefoner som har använts och det är okända män, det är en soppa. Och allt handlar om tidpunkter och minuter och när det ena har inträffat i förhållande till det andra och det tredje, säger Kenneth Fossheim.

Hopp om lösning

Den senaste tiden har inga större nyheter kommit ut om utredningen, men det påverkar inte författarnas tro att fallet ska få en lösning.

– - Jag tror faktiskt inte att den norska polisen skulle ha fortsatt att använda så mycket resurser om man inte uppriktigt trodde att det fanns goda möjligheter att klara upp fallet, säger Magnus Braaten.

– De vet massor som vi inte vet. Jag tror i alla fall att vi kommer närmare ett svar.

Fakta: Hagen-fallet

68-åriga Anne-Elisabeth Hagen rapporterades saknad från sitt hem i Lørenskogs kommun utanför Oslo den sista oktober 2018. Biologiska spår hittades inne i huset och buntband utanför det. Polisen misstänkte att hon förts bort mot sin vilja.

Polisens huvudteori var inledningsvis att hon kidnappats, men senare blev huvudteorin att det handlade om mord.

Enligt boken "Hagen-fallet" av Magnus Braaten och Kenneth Fossheim var det polisen som av misstag tipsade tidningen Verdens Gang (VG) om händelsen, som de första tio veckorna utreddes i hemlighet. Detta sedan ett VG-nummer ringt till Anne-Elisabeth Hagens beslagtagna mobiltelefon, vilket uppmärksammades av polisen. Polisen kontaktade då VG och informerade en av cheferna där om att en utredning om ett högprofilerat fall pågick och att redaktionen inte fick ringa hennes nummer.

Det visar sig senare att det inte var en reporter som ringt, utan ett callcenter som velat sälja en VG-prenumeration.

Platser i Danmark där källor uppgett att Anne-Elisabeth Hagen hölls har genomsökts. Norsk polis har också flera gånger varit i Sverige under ärendets gång.

Tom Hagen greps misstänkt för mord eller medhjälp till mord den 28 april 2020, men släpptes igen den 8 maj.

Den 7 maj samma år greps en man i 30-årsåldern, med kunskap om kryptovalutor, misstänkt för inblandning i fallet. Mannen släpptes den 9 maj.

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.