Annons
Nyheter

Hans anmälan bakom historiskt krigsbrottsåtal

En intensiv kamp mot klockan inleddes 2019, när människorättsjuristen Kaveh Moussavi fick veta att en man med koppling till massavrättningar i Iran var på väg till Sverige.
Skulle han hinna övertyga svensk polis att gripa mannen för brott som begicks för över 30 år sedan?
Brott • Publicerad 8 augusti 2021
Kaveh Moussavi lämnade in anmälan som lett till det historiska folkrättsåtalet.Foto: Privat/TT

Den 4 november 2019 tog den svenska polisens registrator emot ett ovanligt mejl från en brittisk advokatbyrå. "Strikt konfidentiellt" står det högst upp, följt av en "brådskande framställan" till den svenska polisens grupp som utreder krigsbrott.

Uppgifterna i mejlet utgör grunden till ett av Sveriges största internationella brottmål som inleds på tisdag, där en 60-årig iransk man står åtalad misstänkt för folkrättsbrott och flera mord kopplade till massavrättningar av politiska fångar i Iran sensommaren 1988.

Annons

Det hela började tre veckor tidigare, den 17 oktober för snart två år sedan.

Omfattande vittnesmål

Iraj Mesdaghi, som själv satt som politisk fånge i Iran på 80-talet och nu är målsägande i fallet, hörde av sig till Kaveh Moussavi, jurist med iransk bakgrund baserad i Oxford, Storbritannien.

– Han ringde och berättade att det fanns anledning att tro att 60-åringen var på väg till Sverige. Han frågade om vi på något sätt kunde få honom arresterad enligt internationell lag, berättar Moussavi för TT.

För att det ska vara möjligt för svensk polis att frihetsberöva honom måste tillräckligt med bevis samlas ihop innan 60-åringens plan landar på Arlanda – blott 20 dagar senare.

Tillsammans med ytterligare två vittnen flög Mesdaghi till Storbritannien för att förbereda polisanmälan med Moussavi.

– Vittnesmålen var så pass omfattande att jag kände mig säker på att ett gripande kunde ske, därefter var det upp till åklagarna att bygga vidare på fallet, säger Moussavi.

Firade avrättningarna

Det är resultatet av Moussavis och Mesdaghis arbete som landar hos polisens registrator den 4 november 2019, inledningsvis i form av en hemligstämplad polisanmälan.

Den innehåller dyster läsning om handlingarna som den åtalade 60-åringen anklagas för. Han ska ha haft en chefsliknande position på Gohardasht-fängelset några mil nordväst om Teheran, där många av avrättningarna genomfördes. Flera av fångarna ledsagade han själv till snarorna där hundratals liv togs efter godtyckliga rättegångar som sällan var mer än några minuter långa.

"Strax efter varje serie avrättningar kom (60-åringen) till dödskorridoren med en låda kakor för att fira avrättningarna. Han bjöd fångarna på kaka. Genom att göra det hånade dödskommittén fångarna för att fullständigt krossa deras livslust. Ingen av fångarna tog emot någon kaka", berättar ett vittne enligt dokumentet, som nu ingår i ett flera tusen sidor långt förundersökningsprotokoll.

Torterade och hånade

60-åringen ska ha beordrat och själv utfört tortyr genom att kasta fångar i ett rum som på fängelset kallades för "gaskammaren".

Annons

Under sommaren, då temperaturen i Teheran inte sällan överstiger 40 grader, täcktes rummets fönster och dörrar över med filtar. När de tilläts lämna rummet tvingades fångarna placera sig vid ett kylsystem, där de riskerade att bli sjuka på grund av den intensiva temperaturskillnaden.

"(60-åringen) berättade för fångar att han skulle vara den som sparkade av dem från pallen när repet hade lagts om deras hals", står det vidare i dokumentet.

"Hatten av"

Den åtalade ska enligt uppgifterna också ha erbjudit sig som frivillig när fångar skulle få spöstraff.

"Vi begär högaktningsfullt att den svenska gruppen för utredning av krigsbrott inleder en angelägen utredning av (60-åringens) påstådda brott," står det i Kaveh Moussavis polisanmälan.

– Men jag kunde aldrig ana att det skulle bli ett så här stort fall. Hatten av för det svenska rättsväsendet.

Fakta: Historiskt stort mål

Rättegången mot den 60-årige man som misstänks för delaktighet i massavrättningar i Iran 1988 väntas bli en av de största av sitt slag i Sverige.

Brottsrubriceringarna är grovt folkrättsbrott och mord begångna i Iran.

Under nästan 100 rättegångsdagar från den 10 augusti fram till mitten av april ska 49 målsägande och ytterligare dussintals vittnen höras.

Sammanlagt drygt 70 personer från olika delar av Europa, Nordamerika och Australien har kallats för att berätta om sina erfarenheter i samband med massavrättningarna.

De flesta som vittnar utsattes för liknande behandling, som åklagarna jämställer med tortyr, som målsägarna gjorde. Men eftersom målet baseras på den iranska statens avrättningar av personer kopplade till den politiska organisationen Folkets Mujahedin, som befann sig i väpnad strid med den iranska staten när brotten begicks, så räknas personer som satt som politiska fångar utan koppling till Folkets Mujahedin som vittnen och inte målsägande trots snarlika upplevelser.

I vart fall görs gällande att den åtalade är att betrakta som medhjälpare då han främjat det uppsåtliga dödandet, samt tortyren och den omänskliga behandlingen med råd och dåd, heter det enligt åtalet.

Den åtalade nekar till brott.

Källa: Åklagarmyndigheten

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons