Jakten på billigare läkemedel bidrog till brist
Mellan 2021 och 2022 ökade antalet restnoterade läkemedelsförpackningar med 54 procent. Mellan 2022 och 2023 var ökningen hela 102 procent.
Restnoterade läkemedel är ett utbrett problem i hela EU. Men i Sveriges fall kan problemet ha förstärkts av systemet med takpriser.
– För att man ska kunna finnas kvar och vara på en marknad så behöver man både ha en relativt stor marknad och få bra betalt för sina läkemedel. Där är ju Sverige utsatt, säger Maria Wanrud, gruppchef på Läkemedelsverket, som jobbar med läkemedelstillgänglighet.
Samma slutsats drar Jenny Carlsson, enhetschef på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), som sätter pristaket.
– Det kan ha haft en sådan effekt. I kombination med att den svenska kronan har varit svag, så har den effekten blivit större.
Oönskade effekter
Pristaket innebär att det bara är det billigaste läkemedlet med samma aktiva substans som omfattas av högkostnadsskyddet. Det finns även en gräns för hur mycket ett läkemedel får kosta om det ska ingå i läkemedelsförmånen.
– Det har varit en alldeles utmärkt metod för att spara pengar åt det svenska samhället, ända tills det för några år sedan blev nya förutsättningar, säger Wanrud.
När riskerna för oönskade effekter med många restnoteringar blev tydliga gick TLV snabbt ut och justerade taket för vissa produkter.
– Vi såg att läget var brådskande, så därför genomförde vi några åtgärder redan under 2023. Det var för att motverka risken att man väljer att lämna den svenska marknaden, säger Jenny Carlsson.
Pristaket skrevs upp med i snitt 25 procent för en rad produkter. Ytterligare en översyn pågår för att göra mer långsiktiga justeringar.
Kanske trendbrott
Nu verkar dock trenden ha vänt. Restnoteringarna ökar inte lika mycket.
– Läget i år är hittills inte sämre än förra året, säger Maria Wanrud, på Läkemedelsverket.
Betyder det att systemet var felkonstruerat från början?
– Det var ett system som var effektivt, men som inte hade mekanismerna för att klara den ekonomiska utvecklingen med en större inflation, säger Jenny Carlsson.
Hon understryker att pristaksystemet bara omfattar de läkemedel som finns i flera, utbytbara varianter.
– Det gör att sannolikheten för att det leder till allvarliga bristsituationer är mycket liten.
Fakta: Därför restnoteras läkemedel
2021 restnoterades drygt 1 000 läkemedelsförpackningar. 2023 hade antalet ökat till 3 260.
Restnoteringar kan pågå kortare eller längre tid. Vid årsskiftet fanns en pågående restsituation för 7 procent av de totalt 15 500 förpackningar som fanns på den svenska marknaden.
Ökningen tog rejäl fart i samband med Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina. Inflation, energipriser, fraktpriser och förändringar i valutakursen påverkar hela tillverkningskedjan, där varje led ofta har små marginaler.
Siffran 3 260 för 2023 återspeglar inte en faktisk läkemedelsbrist.
Läkemedel säljs ofta i olika styrkor och olika typer av förpackningar och dessutom är många läkemedel utbytbara, då de innehåller samma aktiva substans.
För apotekskunden kan det ändå ställa till det, till exempel genom att det krävs förnyad vårdkontakt för ändring av receptet om det läkemedel man fått utskrivet inte finns tillgängligt.
Till 6,3 procent av läkemedelsförpackningarna som var restnoterade förra året fanns inget alternativ.
Källa: Läkemedelsverket